SVERIGE Det blåser konservativa vindar i Sverige, men frågan är vad svensk konservatism egentligen är. Nyheter Idag söker svaret hos Arvid Hallén, aktuell med tankesmedjan Oikos. Han ger också sin syn på en konservativ regering 2022 – och Jimmie Åkessons chanser att bli statsminister.

Arvid Hallén, som sitter i Oikos förtroenderåd, säger att den konservativa tankesmedjans lansering har försenats på grund av coronakrisen, men att det pågår aktivitet bakom kulisserna.

Den nya tankesmedjan, startad av sverigedemokraten Mattias Karlsson, synes vara en del av en ny konservativ våg inom svensk politik. Arvid Hallén, som har bakgrund som ledarskribent och ordförande för den konservativa studentföreningen Heimdal, håller med om att det blåser nya vindar.

– Man ser definitivt ett uppsving för konservatismen just nu, och det är nästan lite yrvaket.

Efter att ha legat i dvala under flera decennier har nu ett arbete för att återuppväcka konservatismen påbörjats. Det har flera anledningar, berättar Arvid Hallén.

Konservativa uppsving kommer ofta som en reaktion på att någonting håller på att gå förlorat. Hallén tar Skansen som ett konkret exempel, som började som ett konservativt projekt för att bevara minnet av det utdöende bondesamhället i spåren av industrialismen.

– Vad är det då som har skett i Sverige nu? Det är ju förstås de senaste decenniernas mycket radikala och utopiska migrationspolitik. Jag skulle vilja hävda att den förändring som vi haft i Sverige under de här senaste tre fyra decennierna är den mest genomgripande omstöpningen av vårt samhälle sedan den industriella revolutionen.

Det betyder dock inte att konservatismen är invandringskritisk per definition, menar Hallén. Snarare är det den förda migrationspolitikens karaktär som konservativa vänder sig mot.

– Om man inte varit kritisk mot den här väldigt utopiska, radikala, snabba omvandlingspolitiken, kan man då påstå att man ens har varit konservativ under de senaste decennierna?

Här för att stanna

Samtidigt har Sverigedemokraterna, ett parti som kallar sig socialkonservativt, funnits där för att fånga upp reaktionen. Under 10-talet väntade sig det politiska etablissemanget att SD till slut skulle kollapsa likt Ny demokrati, men så blev det inte. SD har därmed gjort konservatismen relevant.

– Vi har en strukturell förändring av svensk partipolitik som är den mest omfattande sedan den allmänna och lika rösträttens införande för hundra år sedan. Och det här är inget som försvinner, det kommer inte att bli 1995 igen, säger Hallén.

– Den här konservativa vågen, den folkliga opinionen som har lyft SD, kommer att finns under hela 2020-talet.

Nyheter Idag frågar om det finns någon naturlig koppling mellan nationalism och konservatism. Halléns svar är att det beror på omständigheterna. I det multietniska Österrike-Ungern var de konservativa snarare antinationalister. Efter att imperierna föll i slutet av första världskriget blev det vanligare att konservativa var nationalister.

Medan konservatismen inte nödvändigtvis är nationalistisk är den alltid nationell, menar Hallén. I jämförelse med liberalismen och socialismen är den mindre programmatisk och mer definierad av sin tid och de lokala förutsättningarna.

Skralt utbud av tänkare

Så vad är konservatism i svensk tappning? Arvid Hallén konstaterar att ideologin har fört en undanskymd roll i Sverige sedan 1960-talet. Bland annat hade det med Socialdemokraternas framgångar att göra och att konservativa tvingades liera sig med liberaler i försvar för marknadsekonomin. Andra frågor om exempelvis kultur hamnade i periferin.

Samtidigt vann liberala idéer insteg i Högerpartiet, nuvarande Moderaterna, och särskilt inom den ungdomliga basen som småningom skuffade undan sina äldre konservativa partikamrater. När Gösta Bohman avgick i början av 1980-talet var partiet dominerat av liberaler, berättar Hallén.

Under tiden har återväxten bland konservativa tänkare varit skral. Hallén hänvisar till en lista över sådana där den yngsta och enda som fortfarande är i livet, Claes G. Ryn, föddes 1943 och har flyttat till USA.

Men medan den svenska konservatismen har gått på sparlåga har den aldrig helt dött ut, menar Hallén.

– Det finns en obruten svensk konservativ tradition tillbaka till 1800-talet. Men det är ungefär detta man har lyckats med, att lågan hållits levande. Nu när vinden har vänt finns det en efterfrågan på svensk konservatism som ingen riktigt vet vad den är.

Inga givna svar

Svensk konservatism behöver alltså uppdateras till vår tid, vilket är ett av målen för tankesmedjan Oikos. Men vad man kommer fram till exakt är det ännu för tidigt att säga.

– Det är klart att man kan skissa upp linjer för vad det är och vad det inte är. Det kommer till exempel med all sannolikhet inte vara en protektionistisk, frihandelsfientlig linje. Det kommer med all sannolikhet vara en försvarsvänlig och migrationskritisk linje, säger Hallén.

– Den här plötsliga folkliga efterfrågan på konservatism har ännu inte fyllts upp av organisationer, böcker, tankar och tidskrifter. Det har kommit så fort så man har inte lyckats bygga infrastrukturen runt omkring än. Och nu vill alla vara med och göra det.

Det är en spännande tid i så fall om vi ser något nytt komma fram just nu.

– Det har aldrig varit mer spännande att vara svensk konservativ än nu, skulle jag säga.

Vad som är en konservativ hållning i enskilda sakfrågor återstår således att besvara. En distinktion mellan liberalismen och socialismen å ena sidan och konservatismen å andra sidan är just att det inte finns några givna policysvar.

Exempelvis kan man se att konservatismens stora stridsfråga kring år 1900 var motståndet i rösträttsfrågan. Det var fel i sak, konstaterar Hallén, och menar att svensk konservatism i dag snarare är demokratisk ”i en närmast militant utsträckning”.

Vidare kan en sådan sak som abortmotstånd vara självklart för konservativa i länder som Polen, medan svenska konservativa kan ha en helt annan uppfattning.

Konservatismen är mer pragmatisk än de andra ideologierna. Samtidigt stödjer den sig på principer om människans natur som är beständiga över tid – att hon är ofullkomlig och bär destruktiva krafter inom sig, som måste tyglas med civilisation, institutioner och traditioner.

– Man kan säga att konservativa är för en sak över allt annat – man är för ordning och skräckslagen inför kaos.

Högerregering utan SD

I den svenska partipolitiken har konservatismen sitt starkaste fäste i Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, och i viss mån finns den även i Moderaterna. Detta tänkta konservativa block samlar ett stort stöd tillsammans, men att de går till val som en koalition är inte aktuellt, menar Hallén. Därtill är motståndet inom Moderaterna för stort.

Mycket kan dock förändras när det står klart hur många mandat man får tillsammans.

– Moderaterna är väldigt maktinriktade, på gott och ont. Jag tror till exempel inte att Ulf Kristersson är en konservativ politiker. Men han är definitivt beredd att regera som en relativt konservativ statsminister om det är förutsättningen för att han ska kunna bli statsminister.

Någon statsminister Jimmie Åkesson lär det dock inte bli efter nästa val, menar Hallén, även om SD blir större än M.

– Om vi får en högerregering 2022 blir det den första högerregeringen i Sverige sedan 1930. Sverigedemokraterna kommer inte ingå i den regeringen, det tror jag inte. Det kommer vara för mycket för M och KD att svälja. Dessutom tror jag inte att SD ens vill vara med i en sådan regering, säger Hallén.

– Hur bra är det opinionsmässigt för Sverigedemokraterna att sitta i en regering som de själva inte leder? Kanske inte jättebra. Och de kan inte, tror jag, leda en regering 2022 för de har inte ännu den erfarenheten. Om Jimmie Åkesson ska bli statsminister så blir det efter valet 2026.

Läs även: Timbros bokklubb gjorde honom konservativ – nu ska hans förbund krossa vänstern