STOCKHOLM Det var generaldirektör Annika Rembe på Svenska Institutet som tillsammans med tjänstemän tog beslutet att radera myndighetens åsiktsregister. Men förfarandet kan vara olagligt. – Man kan inte sätta igång och radera bara för att någon begär ut det, säger yttrandefrihetsexpert Nils Funcke.

När Nyheter Idag mejlade Svenska Institutet för att be om att ta del av den blockeringslista för Twitter som myndigheten hade låtit upprätta, fick vi ett oväntat svar ett dygn senare. Myndigheten förklarade att listan, som i praktiken är ett sorts åsiktsregister, inte längre finns kvar.

”Vi har fått många reaktioner på förra veckans blockeringar på Twitterkontot @sweden. Många är också upprörda över att ha blivit blockerade. Därför har vi avblockerat berörda konton. Detta innebär att det inte längre finns en lista att begära ut”, skrev myndigheten i ett mejlsvar.

Läs också: ”Svensk myndighet har upprättat åsiktsregister – Möter blytung kritik”

När Nyheter Idag begär svar på vem som tagit beslutet att radera handlingen samt med vilken motivering får vi ett svar via mejl på myndighetens brevpapper. Det visar sig att generaldirektör Annika Rembe, i samråd med tjänstemän, tagit beslutet.

”Beslut fattas även att med omedelbar verkan utplåna de tre kopior på den sammanställning av blockeringar som myndigheten började ta fram 12/5 2017”, står att läsa i dokumentet som är signerat av generaldirektören.

Påståendet att myndigheten började ta fram listan den 12 maj kan ifrågasättas. Den lista, som Nyheter Idag tagit del av och som upprättats av Emma Randecker på Svensk Institutet, är daterad två dagar tidigare – den 10 maj 2017.

Läs också: ”Här kan du söka på dig själv i det statliga åsiktsregistret”

Experten: ”Myndigheten får inte radera handlingen”

Generaldirektörens beslut om att i samråd med tjänstemännen radera handlingen kan bryta mot lagen. Det berättar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke för Nyheter Idag.

– Det är frågan hur man ser på den här handlingen. Nummer ett är att när man begär ut en handling som finns på en myndighet, då får inte myndigheten radera handlingen och sen säga att den finns inte.

– Vad myndigheten har att göra är att pröva statusen på handlingen. Är det en allmän handling eller är det arbetsmaterial. Man kan inte sätta igång och radera bara för att någon begär ut det.

En annan omständighet som Funcke ser allvarligt på är själva listan som sådan. Myndigheten berättade på den egna hemsidan att blockeringslistan avsåg ”konton som ägnar sig åt drev, hot, hat och hets mot migranter, kvinnor och HBTQ-personer, men även mot organisationer som är engagerade i mänskliga rättigheter”.

– Det är en form av åsiktsregistrering man har ägnat sig åt. Dessutom har man registrerat människor i preventivt syfte och det är något helt främmande för svensk yttrandefrihetstradition. Man får inte göra så, säger Nils Funcke till Nyheter Idag.