DEBATT: Dags att ta den inhemska terrorismen på allvar

Till vänster: Nima Rostami. Till höger: den misstänkte Tamim Sultani
  • Fredag 5 mar 2021 2021-03-05
E-post 1292

Sverige har vi fått egen inhemsk terrorism. Decennier av okontrollerad invandring från våldsamma muslimska kulturer i Mellanöstern har gett konsekvenser. Konsekvenser som behöver hanteras som ett nationellt säkerhetshot. Det är ett existensiellt hot mot vår västerländska demokrati, skriver Nima Rostami, advokat och debattör.

Ett attentat mot civila utfördes den 3 mars av en utlänning i Sverige, gärningsmannen försökte döda sju, till synes slumpmässigt utvalda Vetlandabor. Han har på grund av skyddsbehov år 2017 beviljats tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.

Motivet till dådet är ännu oklart men tillvägagångssättet och gärningens karaktär har till syfte att injaga fruktan hos befolkningen och allvarligt skada sociala strukturer i samhället. Befolkningen i Vetlanda och runt och i landet är rädda och chockade av attentatet.

Denna typ av brott kan och ska inte betecknas enbart som försök till mord särskild då gärningsmannen är en utlänning, har beviljats skydd i Sverige, bemötts med respekt här i landet och har fått förmånen med skattemedel att leva och utvecklas i Sverige.

Trots detta har han försökt att döda sju för honom okända och oskyldiga individer och injagat reell rädsla bland Vetlanda bor. Denna gärning och hotet därav är inget annat än inhemsk terrorism. Denna typ av terrorism må sakna synligt ideologiskt motiv men uppfattas av allmänheten och till följd av okontrollerad migration förutsägbart.

Sedan länge har till följd av migrationspolitiken hedersrelaterade brott permanentats i Sverige. På senare år har en rad brott dragit till sig allt mer uppmärksamhet: Förnedringsrån och våldtäkt då etnicitet varit karaktäristiskt.

Den typiske gärningsmannen är invandrare eller har invandrarbakgrund med rötterna i Mellanöstern med muslimsk kultur. Brottsoffren är däremot etniskt svenska. Detta påvisar med all önskvärd tydlighet våldets skadeverkan i sociala strukturer.

Brottens karaktär, art och budskap går ut på att genom våld göra sin kulturella särart tvingande. I Mellanöstern och i den muslimska världen är sexuella övergrepp och våld utövat med kniv och dolk samt hedersrelaterat våld karaktäristiskt för att hävda sig och förnedra sitt offer.

Den stora migrationen just från Mellanöstern och länder där islam är den dominerande kulturen innebär att dessa normer slår igenom i allt större utsträckning i det svenska samhället. Mellanöstern och Sverige har dock stora kulturella skillnader som kräver olika bemötande och har olika mekanismer.

Det relativt nya och tilltagande våldskapitalet i Sverige är kulturellt betingat och har även en strukturell skadeverkan i samhället. Våldet ska inte betecknas som något annat än terror och nationellt säkerhetshot. Det är därmed är en nationell angelägenhet.

Numera möter vi en fas av terrorhot som utövas via fotsoldater som inte hänger ihop med den traditionella profilen hos terrorister. Därför slinker detta undan skyddsvallarna i samhället. Detta är också ett existentiellt hot mot vår västerländska demokrati.

Nationell enighet krävs för observation av inhemsk terrorism samt för att förbereda samhällsresurser för att bemöta hotet. Senaste decenniers okontrollerade migration har blivit en grogrund för vissa aktörer i samhället med kopplingar till utländska intressen att mobilisera sig mot demokratin och mot de fria och mänskliga rättigheterna.

Dessa krafter utnyttjar skickligt Sveriges långtgående och förmånliga rättigheter som gäller för även för utlänningar. Sveriges regelverk inte bara rundas. Regelverket utnyttjas – i form av att organisationer med kopplingar till islamism helt öppet söker och får bidrag.

Våra enorma säkerhetsluckor, vår föråldrade tankeprocess och brist på förmåga att identifiera och förstå fientliga hot är som en guda gåva för kriminella. Sverige har blivit en fristad för extremism.

Då dessa hot inte tas på tillräckligt stort allvar ökar inte bara hotet mot oss utan underminerar den ansträngningarna för att förebygga och lösa konflikter, forma hållbar utveckling, skydda mänskliga rättigheter, främja rättsstaten och rädda välfärden.

Om debattören

Nima Rostami är advokat och debattör

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag