Samma personer som i ena stunden ropar på fängelsestraff för svenska mäns sexköp har några år tidigare stått på barrikaderna för att IS-terrorister ska välkomnas tillbaka till Sverige och daltas med. Denna vänsterdiskurs, att förvänta sig mer av vita män än människor med mörkare pigment är inget annat än rasism, skriver debattören Elias Saouk.

Argumenten tryter när vänner och bekanta i utlandet försökt förstå Sverige moraliska kompass. Svenska medborgare som reser från Nacka till Östermalm för att köpa sex, hånas, fördöms och utesluts på alla plan. Medan svenska medborgare som reser från segregerade områden till Syrien och Irak, för att ägna sig åt sexslaveri, massmord, halshuggningar och våldtäkter på heltid, under flera år, går under epiteten ”IS-resenärer” – istället för terrorister.

Miljöpartiets företrädare som var först ute med att fördöma senaste tidens sexköp, har bara några år tidigare stått på barrikaderna och förespråkat att IS-terrorister skulle välkomnas med körkortsutbildning, bidrag, vård och förtur i bostadskön.

För att inte tala om Ica som väljer att bannlysa varumärken som förknippas med sexköp, men uppträder gärna i armkrok med RFSL som vill avkriminalisera just sexköp.

Sveriges socialistiska regering skräder inte orden, när kvinnoförtryck kommer på tal. Men paradoxalt nog, reser samma regering till Iran, för att göra affärer med en regim som länge gjort sig känd för just kvinnoförtryck. Kulmen nåddes när en feministisk regering låter Atlas Copco exportera kranar som mullaregimen gärna använder till att hänga homosexuella i. Och de har mage att utrycka oro över Sverigebilden i världen.

Men hur kan alla dessa kontroverser och hycklerier ens förekomma innanför den moraliska stormakten murar, utan att de ansvariga nånsin övervägt en självrannsakan? Det torde bero på att den gemensamma nämnaren bakom moraset, är en dogmati där ideologiska skygglappar trängt undan verkligheten. Vänsterdiskurs är ordet.

Den övre medelklassen, allra helst vita män, anses per default vara överlägsna med ändamål att suga ut alla andra i samhället. Resten ska alltså vara hjälplösa individer – offer – vars synder och tillkortakommanden, ses som en måttstock på övre medelklassens grymheter. Undrar vad – stackaren – har varit med om för att över huvud taget begå en sådan handling, var polischefens eftermäle på ett barbariskt dåd, där en vuxen ensamkommande hade slaktat en anställd på migrationsverket.

En uppseendeväckande iakttagelse är att vänsterliberaler verkar ha högre moraliska förväntningar på framgångsrika vita män, än människor med mörkare pigment – även när dessa gör sig skyldiga till historiens i särklass värsta våldsbrott. Därför ska framgångsrika entreprenörer straffas hårdare än människor i samhällsbotten.

Kruxet är att den vetenskapliga epiteten på detta är inget annat än rasism. Frågorna som bör ställas i dessa tider är därmed; Do all crimes matter? Do all lives smatter? Vad säger egentligen vänsterns moraliska kompass om alla de tusentals kvinnor som – mörka män med svenskt medborgarskap – våldtagit och förslavat på alla sätt och vis i Syrien och Irak mellan åren 2012-2018? Vi är många som undrar.