Den ömtåliga Sverigebilden: Svenskar ville bränna text om det svenska mindervärdeskomplexet

  • Söndag 14 feb 2021 2021-02-14
E-post 362

Att svenskar har mindervärdeskomplex och att det gör att vi är känsliga för Sverigebilden, är inget nytt. Redan 1660 ville en svensk diplomat att en fransk bok om detta skulle censureras, skriver Dan Korn.

Få saker gör svenska myndigheter så ängsliga som Sverigebilden, hur Sverige uppfattas utomlands. Det som möjligen kan få dem att bli ännu mer ängsliga är påpekandet att de är ängsliga över Sverigebilden. Då blir de riktigt ängsliga.

Det är lätt att tro att detta skulle vara ett nytt fenomen. När började det? Var det president Trumps ord om ”last night in Sweden”? Var det Utrikesdepartementets omfattande utredning Bilder av Sverige i utlandet (2005)? Eller var det Göran Perssons ord i Riksdagens talarstol om att den som talar illa om Sverige utomlands bör ”brännmärkas”? Lugn! Det började för flera hundra år sedan.

Elda upp boken!

Den svenske diplomaten Mathias Biörenclou (1607-1671) besökte 1660 Frankrike och lär då ha begärt hos franska myndigheter att Charles Ogiers bok Ephemerides sive iter Danicum, Svecicum, Polonicum (Paris 1656) borde dras in och brännas. Den som berättat om detta för eftervärlden är kanslipresidenten Bengt Oxenstierna (1623-1702). Orsaken till detta drastiska krav, säger Oxenstierna, var att boken är ”et offenteligit pasquil på hela swenska nationen”.

Vad var det då som denne Ogier berättade, som var så förfärligt? Det kan vi inte med säkerhet veta, men det finns en ledtråd. Hela boken har aldrig översatts till svenska, men 1780 publicerades en översättning av delen som handlar om Sverige i tidskriften Stockholms Magazin. 1828 trycktes den i bokform.

Talande uteslutningar

Men översättningen var inte komplett. Man hade ”till undvikande af vidlöftlighet” utelämnat verser på latin. ”Samma frihet har man tagit sig med vissa Författarens reflexioner, som för Svenska läsare kunna vara mindre intressanta”. De avsnitten kom dock med i en ny översättning som gjordes 1914. När man jämför dessa översättningar kan man alltså se vad som från början inte ansågs lämpligt att översätta. Det visar sig vara mycket talande!

Charles Ogier (1595-1654) var advokat och sekreterare åt den franske diplomaten Claude de Mesmes d’Avaux. (1595-1650). I svenska historieböcker brukar ju trettioåriga kriget i Tyskland beskrivas som en kamp mellan katoliker och protestanter, där Sverige hjältemodigt ingrep på protestantismens sida, men det är inte riktigt sant. Sverige var allierat med Frankrike, som ju är ett katolskt land, men som stått tämligen fritt i sitt förhållande till påven. En renodlad strid mellan två trosriktningar handlade det alltså inte om.

Gustaf II Adolf av Sverige dog ju vid Lützen 1632 och två år senare reste d’Avaux till Sverige som ambassadör, för att stärka de diplomatiska förbindelserna. Drottning Kristina var åtta år och maktspelet kring vem som egentligen styrde landet krävde säkert en diplomat på plats. Charles Ogier följde med och skrev dagbok under resan. Det var den som gavs ut året efter hans död.

Vi har bättre än er, varifrån ni än är!

Ambassadören och hans sekreterare når Kalmar med båt och går i land där. De går in i kyrkan, där en begravning pågår. Efteråt pratar de med prästen, superintendenten Nicolaus Eschilli, och frågar honom om det finns bra säd i Sverige. ”Bättre än hos er, varifrån ni än är”, blir det högfärdiga svaret. Och därmed är själva tonen anslagen för hela reseskildringen. Ogier konstaterar att den nyblivna stormakten Sveriges invånare lider av fruktansvärda komplex, eftersom landet är fattigt och efterblivet och inte förmår leva upp till sitt nya rykte av internationell storspelare.

Men det var herrskapen som hade anledning att skämmas. När ambassadörens stora följe reser genom Småland, Östergötland och Sörmland på väg mot Stockholm ser de flera slott, eller snarare borgar, men där blir de inte insläppta. Det tolkar Ogier som att borgherrarna skämdes för att visa hur enkelt de bodde. Och hundrafemtio år senare var det uppenbarligen fortfarande känsligt, för sådant är uteslutet ur 1780 års översättning.

Bli prenumerant och läs resten av artikeln!

Då är du  också med och stöder utvecklingen av Nyheter Idag.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag