STOCKHOLM Regeringen vill förbjuda rasistiska och nazistiska organisationer. ”Vi ser nu hur de här organisationerna försöker att ta mer utrymme. De har ett långsiktigt mål om att avveckla demokratin, men här och nu begränsar de demokratin”, säger Gustav Fridolin (MP) i TV4:s Nyhetsmorgon.

En paragraf i den svenska grundlagen ger en möjlighet att förbjuda rasistiska organisationer. Den har hittills inte tillämpats, men nu vill regeringen ändra på det. Bakgrunden ska vara händelserna i Almedalen, rapporterar SR Ekot.

I TV4:s Nyhetsmorgon ger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) sin syn på den utannonserade lagändringen.

– I den grundlag vi har i dag finns det ett utrymme för att förbjuda organisationer som systematiskt förföljer människor på grund av deras ursprung eller etnicitet, rasistiska och nazistiska organisationer. Då ska vi se vilken typ av lagstiftning vi kan ha inom ramen för grundlagen för att bekämpa nazism.

Programledare Sebastian von Sivers Haage: Men måste man inte rucka på grundlagen? Det har ju varit diskussioner om det innan.

– Nej, grundlagen ger det här utrymmet, så här kan vi ha en lagstiftning inom ramen för vår grundlag. Och det är viktigt, det kan vara farligt att börja rucka på grundlagen. Men vi måste skydda demokratin bättre, säger Gustav Fridolin.

– Vi ser nu hur de här organisationerna försöker att ta mer utrymme. De har ett långsiktigt mål att avveckla demokratin, men här och nu begränsar de demokratin.

Gustav Fridolin ger exempel på unga HBTQ-personer som inte åker till Almedalen och står upp för sin rätt och berättar om sin situation, eftersom de blir skrämda av att ”våldsverkare har tillstånd att stå precis utanför lokalen”. Han nämner även situationen i Ludvika där flera försök att skrämma människor till tystnad har rapporterats.

Hur gör man den här gränsdragningen? När är organisationen rasistisk? För det är ju inte helt enkelt alla gånger.

– Nej, det är ju just det att det inte är enkelt som har gjort att det har krävt väldigt svåra överväganden. Jag motionerade i riksdagen om det här för 16 år sedan, så det har verkligen varit en lång process i Sverige.

Ser du inte en framtida risk att man börjar inskränka den här organisationsfriheten mer och mer?

– Nej, det är ju därför vi håller oss inom grundlagen. Skulle vi börja lyfta på locket och titta på hur vi ska skriva om grundlagen, då blir jag ju orolig. Men grundlagen ger ett väldigt utrymme att man får begränsa verksamheter som antingen är militära eller som sysslar med att förfölja människor på grund av etnicitet och ursprung.

Risk för otaliga rättstvister

Sett ur ett juridiskt perspektiv blir det dock svårt att få effektivitet i en eventuell lag. Enligt Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, finns det en risk att rättssystemet hamnar i flera mindre rättstvister och att aktivister fortsätter vara aktiva oavsett organisation, skriver Aftonbladet.

– Jag råkar osökt dra associationer till när man för hundra år sedan försökte förbjuda Aftonbladet. Kungen ogillade Aftonbladet och man förbjöd tidningen. Då kom Aftonbladet två ut. Då förbjöd man den. Jag har för mig att de gav upp någonstans vid 16 eller 17. Det är frågan om en åtgärd kommer att leda till en rad processer som egentligen ger de här nazisterna en massa uppmärksamhet och de kan påstå att de är politiskt förtryckta. Folk slutar inte vara nazister bara på grund av en lag.