SVERIGE Nyheter Idag har i en omfattande granskning tittat närmare på hur man kan fuska sig till ett körkort. Det vanligaste sättet är att under teoriprovet vara i kontakt med en medhjälpare som via en hörsnäcka förmedlar de rätta svaren till fuskaren. I den här artikeln tittar vi på hur fusket går till, vilka fuskarna är och vad som avgör om de fälls eller frias i rätten.

Varje år de senaste tre åren har Trafikverket upptäckt ungefär 160 fall av misstänkt fusk på teoriprovet med hjälp av otillåtna tekniska hjälpmedel. Sett till antalet genomförda prov, ungefär 600 000 årligen är det inte många, men det är också svårt att säga hur stort mörkertalet är. I runt 30–40 fall varje år väcks åtal för grovt osant intygande.

Ett annat sätt att fuska är att låta någon annan göra provet i ens ställe, och de senaste åren har Trafikverket rapporterat mellan 20 och 30 sådana incidenter varje år. Ytterligare ett sätt är mutförsök i anslutning till körprovet, vilket rapporteras mellan 5 och 10 gånger per år. Men i den här artikeln fokuserar vi just på användning av otillåtna hjälpmedel vid teoriprovet.

I vår granskning ingår 50 fällande domar och 7 friande domar.

Vad är brottet?

Den som använder otillåtna hjälpmedel för att skriva teoriprovet kan dömas för brottet grovt osant intygande. Innan provet startar måste man klicka i en ruta att man lovar att inte använda otillåtna hjälpmedel, och det är alltså här man gör sig skyldig till brott om man sedan använder exempelvis en hörsnäcka för att under provet kommunicera med en medhjälpare. Ett inte ovanligt försvar för den som blir påkommen är därför att de inte förstod vad det var de intygade, men det är inte ett argument som visat sig hållbart i rätten.

Straffet för dem som fälls är 40 eller 50 dagsböter.

Vilka frias?

Nyheter Idag har granskat sju fall där den misstänkte fuskaren friats i rätten. Det rör sig om personer som har haft utrustning som en extra telefon och en hörsnäcka i örat, men där det inte kunnat bevisas att utrustningen använts vid provtillfället. Den misstänkte fuskaren kan exempelvis hävda att de använde hörsnäckan för att lyssna på musik före provet och glömde bort att ta ur den.

Nyheter Idag har funnit ett fall där en person fälldes trots att det inte fanns säker bevisning för att hörsnäckan i hennes öra använts under provet. Tingsrätten bedömde att andra indicier, som att hon hade håret över örat trots att hon hade hörlurar på sig, och att hon tydligt försökte gömma hörsnäckan när hon ombads ta av sig hörlurarna visade på hennes skuld. Det målet har ännu inte prövats av hovrätten, så det är möjligt att där blir ändring.

Vilka är fuskarna?

30 procent av dem som fällts i domstol för att ha fuskat på teoriprovet är svenska medborgare men alla utom en är födda utomlands. De ursprung som sticker ut är människor från Eritrea (40 procent). Irak (24 procent) och Syrien (18 procent).

Majoriteten av de dömda fuskarna är män (80 procent), och av kvinnorna är huvuddelen – hela 80 procent – från Irak.

Fuskarnas åldrar sträcker sig från 20 till 62 med en medianålder på 32 år.

Hur går fusket till?

Det vanligaste sättet att fuska är genom att ha en hörsnäcka med inbyggd mikrofon kopplad till en telefon, oftast med trådlös anslutning men i enstaka fall med en fysisk kabel mellan telefonen och öronsnäckan. När man skriver provet kan man ha hörlurar på sig och få frågorna upplästa, vilket då den som hjälper till med fusket hör och ger det rätta svaret tillbaka. Hörsnäckan ligger ofta löst i hörluren – vilket gör det enklare att försöka smussla undan den – men det är också vanligt med en väldigt liten hörsnäcka som ligger långt in i örat. I två fall i det granskade materialet fick den misstänkte föras till sjukhus för att få läkarhjälp för att få ut hörsnäckan.

I 20 procent av fallen används också en kamera som då sitter monterad innanför skjortan och filmar skärmen med frågorna genom ett knapphål. Den enda fördelen med att använda kamera är att den som hjälper till med fusket inte behöver kunna svenska, vilket är det enda språk man kan få frågorna upplästa på.

Medhjälparen har ibland kunnat identifieras utifrån sitt telefonnummer, och en viss 29-årig Ahmed i Örebro är misstänkt för minst fem fall av medhjälp till grovt osant intygande, men det är tveksamt om det ens går att väcka åtal. Som beskrivits ovan är det inte fusket i sig som är brottsligt; den brottsliga gärningen sker när personen osant intygar att den inte skall fuska.

Läs även: Ett typiskt fall av fusk på teoriprovet

Läs även: När körförmågan sviktar – ”Går det att muta dig?”