Gigantiskt miljardunderskott i välfärden väntar Sverige under nästa regering

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Socialdemokraterna/pressbild
  • Torsdag 15 feb 2018 2018-02-15
E-post 5878

SVERIGE Trots finansminister Magdalena Anderssons (S) upprepade mantra, om att svensk ekonomi är urstark, väntar enorma miljardunderskott för kommuner och landsting. Samtidigt som behovet av skattehöjningar ökar så läggs förslag om införande av skattestopp eller ekonomiska straff för skattehöjande kommuner.

Svensk ekonomi går bra, Sveriges finanser är urstarka, det är mantrat som regeringen med finansminister Magdalena Andersson i spetsen upprepat i flera års tid. Nu visar det sig att svensk ekonomi inte alls går så bra, såvida man inte tycker det är bra med ett gigantiskt miljardunderskott i välfärden inom 4 år.

LÄS ÄVEN: Finansminister Andersson: ”Svensk ekonomi är uppenbarligen urstark”

LÄS ÄVEN: Finansminister Magdalena Andersson (S): ”Sveriges offentliga finanser är urstarka”

Det visar en prognos från Sveriges kommuner och landsting som Dagens Samhälle rapporterat om.

Om vi förutsätter en situation av ”allting lika”, dvs inte allt för stora förändringar i ekonomin skulle underskotten för Sveriges kommuner och landsting ligga på 62 miljarder 2022. Det kan mycket väl komma att ändras och situationen kan bli ännu värre.

– Vi kan inte fortsätta som i dag, så är det. Då ökar gapet mellan intäkterna och kostnaderna med ungefär 20 miljarder per år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till Dagens Samhälle.

Situationen liknar den ekonomiska krisen på 90-talet som tvingade regeringen att införa tuffa sparkrav på den offentliga sektorn. Bland annat delegerades en stor del av ansvaret från statlig nivå ner på kommunerna.

Kostnaderna har stigit med 1 procent årligen, utöver det rent demografiska trycket. Något som beror på att kommuner och landsting ökat resurserna till välfärden mer än vad som egentligen varit motiverat sett till befolkningens behov, enligt DS. Tidigare har man klarat det med höjda skatter. För att klara miljardunderskotten skulle kommunerna behöva höja skatterna med 1:95 skattekronor och 0:85 i landstingen.

Det är dock inte möjligt i praktiken eftersom man från riksdagens sida förbereder förslag om skatte-stopp eller ekonomiska straff för skattehöjande kommuner.

– Det är inte rimligt med skattestopp. Men det är heller ingen som tror att skattehöjningar är någon bra lösning. Kommuner och landsting kommer att behöva hitta nya sätt att arbeta, digitalisera och bli effektivare, säger Annika Wallenskog.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag