Mats Bergh: Är Migrationsöverdomstolens domar i överensstämmelse med syftet i Schengenlagstiftningen?

Foto: Nyheter Idag
  • Onsdag 26 sep 2018 2018-09-26
E-post 88

Nu har Migrationsöverdomstolen kommit med sina domar gällande den så kallade gymnasielagen som innebär att cirka 9 000 afghanska män kommer att få möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige. Advokat Mats Bergh har läst domarna.

Så kom då till slut de länge emotsedda domarna från Migrationsöverdomstolen som något överraskande fastslår att den så kallade gymnasielagen kan börja tillämpas eftersom den inte strider mot vare sig internationell eller svensk rätt.

Jag är inte specialiserad på vare sig asyl- eller EU-rätt. Denna översiktliga sammanfattning skall därför läsas som en möjlighet för icke specialiserade men nyfikna medborgare att bedöma vad domstolen kommit fram till samt dess konsekvenser.

I mål UM 12649–18 (som behandlar gymnasielagens tillämpning) fastslår Migrationsöverdomstolen att den undermåliga beredningen av lagförslaget i sig inte utgör hinder mot lagtillämpning. Detta beslut får anses välmotiverat men skall på inga sätt ses som ett allmänt godkännande av hur vissa lagförslag numera slarvigt bereds.

I mål UM 13063-18 behandlas frågan om det sänkta beviskravet för sökandens identitet i 16 f § tillfälliga lagen strider mot EU-rätten samt om prövningen av om en utlänning som redan vistas på medlemsstaternas territorium utan att en sådan prövning gjorts kan beviljas uppehållstillstånd.

Av särskilt intresse är frågan om ett land inom Schengen i förhållande till andra medlemsstaters säkerhet kan sänka beviskraven för identitet på i landet vistande personer från tredje land. Domskälen är mycket utförliga och visar tydligt på den komplexitet som omger den mycket omdiskuterade lagen. Riksdagsmännen som röstade för lagen har haft en del att sätta sig in i.

Materian är komplex.

Domstolen gör en genomgång av de rättsliga förhållandena och vad Schengenregelverket ställer för krav på medlemsländer att inte ge uppehållstillstånd till personer som inte styrkt sin identitet. De fastslår att Schengenreglernas syfta är att skydda Schengenområdet och möjliggöra kontroll av om en utlänning finns registrerad på en spärrlista, vandels- och säkerhetsprövning, i Schengens informationssystem (SIS). Detta skall alltid göras innan uppehållstillstånd beviljas. Underlåtenhet i detta hänseende är ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengensamarbetet och utgör ett så grovt handläggningsfel att till och med ett beviljat tillstånd/bifall undanröjs.

Denna förpliktelse kräver att man har klarlagt identiteten på berörd utlänning. I annat fall blir en sökning inte effektiv och då konventionsstridig i sig. Gränskontrollen bör bidra till kampen mot olaglig invandring och människohandel samt till förebyggande av alla typer av hot mot medlemsstaternas inre säkerhet, allmänna ordning, folkhälsa och internationella förbindelser. Tredjelandsmedborgare ska underkastas noggranna kontroller som bland annat innebär att denna måste verifiera sin identitet och nationalitet samt äktheten och giltigheten hos resehandlingen för gränspassage.

Som huvudregel ställs alltså ett mycket högt beviskrav på att den formella identiteten är visad och är vanligtvis starkt motiverat med hänsyn till syftet att tillgodose betydelsefulla allmänna och enskilda intressen. Vissa undantag från ovannämnda regler godtas i svensk rätt. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse som anger att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning måste klarlägga sin identitet liksom om vissa tydliga humanitära skäl föreligger. Viss bevislättnad i fråga om kravet på klarlagd identitet under vissa förutsättningar kan medges efter en proportionalitetsbedömning.

Av särskilt intresse är att en medlemsstat inte har någon skyldighet att fatta ett avlägsnandebeslut när någon vistas illegalt i medlemsstaten samt att villkoren för medlemsstaternas utfärdande, av humanitära skäl, av visering och uppehållstillstånd för längre tid till tredjelandsmedborgare, omfattas endast av nationell rätt.

Domstolen kommer fram till att Schengens bestämmelser om inresevillkor och kontroll för att fastställa identiteten vid passage vid yttre gräns inte gäller vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd för en utlänning som redan, utan styrkt identitet, vistas i Sverige. Det ställs alltså inte upp något krav på klarlagd identitet för att en vandelssökning ska kunna genomföras i SIS, trots att denna sökning då blir ganska meningslös. Mot den bakgrunden och då lagstiftningens syfte enligt domstolen avser humanitära skäl finns därmed inget hinder för sänkt beviskrav i vare sig internationell eller svensk rätt.

Domstolens slutsats kommer sannolikt som en överraskning för många. Det framgår inte av domskälen varför just en bevislättnad för i praktiken afghanska män skulle utgöra sådana humana skäl att det utgör en sådan proportionerlig åtgärd att bevislättnad kan meddelas. Det framgår inte heller hur domstolen har bedömt andan i Schengenlagstiftningen. Ingen kan sannolikt tidigare ha förutsett att en medlemsstat i framtiden skulle acceptera att ge uppehållstillstånd till cirka 9 000 utländska män inom Schengenområdet utan sedvanlig styrkt identitet och vandelsprövning.

Domstolen anser slutligen att det redan finns en så omfattande EU-rättslig praxis där de aktuella unionsbestämmelserna har tolkats att det inte är nödvändigt med ytterligare klargöranden från EU-domstolen. Detta syftar på en begäran som Migrationsdomstolen i Göteborg gjort och där EU-domstolens avgörande kan förväntas nästa år. Domen är inte övertygande och det är fullt möjligt att EU-domstolen underkänner den svenska praxis som nu skapats. Det går inte att utesluta att enstaka underrätter skulle kunna gå emot denna överrättspraxis redan nu.

Det bör slutligen påpekas att allt annat än att övriga Schengenländer på allvar kommer att överväga skärpta åtgärder mot innehavare av uppehållstillstånd i Sverige får anses komma som en överraskning.

Mats Bergh

Mats Bergh är advokat.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag