Trots alla larmrapporter om ökad oro och grova våldsbrott och trots alla vallöften om satsning på polisen kommer de inte att få de resurser man önskat sig vare sig i expeditionsregeringens eller Moderaternas budget. Och problemen kommer att växa de kommande åren skriver Mats Bergh som läst båda budgetarna.

Inom kort ska riksdagen rösta om Sveriges budget för 2019. Det står redan nu klart att den slutliga budgetomröstningen kommer att stå mellan regeringens budgetförslag och Moderaternas budgetförslag, vilken får stöd av vart fall Kristdemokraterna.

Det kan inte ha undgått någon att särskilt den allvarliga brottsligheten ökar, sexualbrotten lavinartat, antalet inkomna ärenden till polisen ökar samt att otryggheten ökat till den nivån att enligt Brå:s Nationella Trygghetsundersökning uppåt en tredjedel av alla kvinnor drar sig för eller inte går ut på kvällen.

Inifrån polisorganisationen kommer löpande rapporter om en myndighet med låg brottsuppklarning, med stora avhopp från poliskåren och en uppriktig oro över att inte klara sin uppgift. Planerad normal polisbemanning förekommer knappast längre utan nu är det miniminivåer som används som det ”normala”. Uppgifter från Stockholm tyder på att även miniminivåerna underskrids. Vad detta betyder för brottsförebyggande arbete, brottsuppklarning, polisens arbetsmiljö och medborgarnas tilltro till poliskåren får framtiden utvisa.

Som medborgare i Sverige är det inte lätt att via etablerade media på ett överskådligt sätt få klart för sig hur riksdagspartierna bedömer situationen, om de budgeterar för en förändrad omvärld och hur lyhörda de är inför polisens egna bedömningar.

Polismyndigheten bedömer att ytterligare 10 000 medarbetare, poliser och civila medarbetare, jämfört med december 2015 behöver tillföras verksamheten till utgången av 2024. Det innebär att utöver de 1 500 poliser och 1 600 civila som redan är beslutade, behövs ytterligare 4 800 poliser och 2 100 civila medarbetare att tillföras verksamheten till utgången av 2024. Vid utgången av 2024 beräknas cirka 26 000 poliser vara anställda i myndigheten.

Vid en ökning av 10 000 fler polisanställda behöver personalomsättning och avgångar beaktas. Detta medför att det totala antalet rekryteringar som ska genomföras betydligt överstiger 10 000 under perioden. För detta krävs rekryteringar motsvarande cirka 2 000 per år.

Sverige har en av de lägsta polistätheterna inom EU med ungefär 198 poliser per 100 000 invånare jämfört med genomsnittet för hela EU på cirka 300 poliser per 100 000 invånare. Vid en jämförelse skall dessutom särskilt beaktas att Sverige numera har en omfattande och särskilt resurskrävande brottslighet och mycket stora geografiska avstånd. Sveriges befolkning kommer enligt SCB:s beräkningar under 2020-talet att nå 11 miljoner. En rimlig målsättning hade då varit att i vart fall 33 000 poliser skulle finnas i tjänst jämfört med planerade 26 000.

Polisens egen ambitionsnivå som den framställts ligger därför långt under EU-nivå och med den utveckling som nu sker borde den antagligen ligga en bit över. Så, hur har då polisens bedömningar påverkat regeringens och Moderaternas budgetar?

Polismyndigheten begär inför budgetåret 2019 26,2 miljarder kronor. Regeringen anser att Polisen klarar sig med 24,8 miljarder kronor och anger uttryckligen att de inte har kostnadsberäknat några nyanställningar enligt tidigare planering. Moderaterna har inte heller godtagit detta budgetäskande utan medger enbart 25,8 miljarder kr.

Således kommer budgetomröstningens utfall att innebära att Polisen inte tilldelas de medel de själva anser att de behöver för sin drift för 2019. De kommande åren fortsätter enligt samma visa. Inför budgetåret 2021 äskar Polisen 29,8 miljarder kronor. Regeringen anser att Polisen klarar sig med 25,4 miljarder kronor. Moderaterna har inte godtagit detta budgetäskande heller utan medger enbart 28,9 miljarder kronor.

Således kommer budgetomröstningens utfall att innebära att Polismyndigheten inte vare sig på kort eller lång sikt erhåller de medel de själva anser att de behöver för att fullt ut bedriva planerad verksamhet.

Detta innebär följande konsekvenser för polisens verksamhet. Regeringen har medvetet lagt en neutral budget och det är uppenbart att denna medför ett omfattande behov av nerskärningar i befintlig eller planerad polisverksamhet. Moderaterna har massmedialt varit tydliga med att de genomför en större satsning på polisen och dess personal. Här kan nämnas 3 000 kronor i genomsnittlig löneökning för poliser, öka antalet polisanställda till 10 000 till 2024 samt avskrivning av studielån.

För löneökningarna har Moderaterna avsatt 320 miljoner kronor för 2019 vilket av någon anledning inte är i närheten av kostnaden på uppåt en miljard som löneökningen kostar att genomföra. Moderaterna budgeterar i praktiken för löneförhöjningar med endast en dryg tusenlapp i månaden.

Mot bakgrund av att budgetarna inte finansierar den av Polismyndigheten bedömda verksamheten uppstår frågan vilka prioriteringar som polisen skall göra.

Minska lönehöjningarna för att anställa fler poliser? Höja lönerna men minska lokalkostnader? Skriva av studielånen men minska moderniseringen av utrustningen?

Det är ofta en god regel att istället för att okritiskt publicera offentliga pressmeddelanden från partierna istället skärskåda deras budgetar. Det är där ambitionen kan utläsas och verkligheten kostnadsberäknats.

Djävulen finns som så ofta i detaljerna.