Det handlar om rent önsketänkande när Aftonbladets Jenny Wennberg i en ledartext skriver om att icke-manliga ”sojamän” – soy boys – är framtiden. Wennberg har fel. Traditionell maskulinitet är inte något destruktivt. Tvärtom – det är inte bara attraktivt utan också något fundamentalt positivt för samhället, skriver Emmie Mikaelsson, Konservativa Förbundet.

I en artikel på Aftonbladets ledarsida skriver Jenny Wennberg att ’’sojamännen är framtiden’’. Hon menar att ’’machomän’’ är utdöende och att feministiska så kallade ’’sojamän’’ numera ses som attraktivt bland kvinnor. Detta får nog sägas vara mer av ett önsketänkande hos Wennberg än en realitet.

Varken jag, eller några kvinnor som jag känner, attraheras speciellt mycket av ”sojamän”. Sorry Wennberg, machomannen är nog här för att stanna.

Wennberg menar att machomän är aggressiva, farliga och destruktiva. Hon kopplar även machomän till skjutningar, förtryck och patriarkala strukturer. Men detta är en extrem beskrivning av ett fåtal män. Den traditionella maskuliniteten är inte dålig för att ett fåtal män beter sig illa.

Wennberg menar även att en bortgång från den traditionella maskuliniteten är viktigt, då det har lett till en minskning av brott sedan 1970-talet. Att bemöta det argumentet är knappast värt mödan…

Att lyfta upp sojamän som ideal för kvinnors attraktion är verklighetsfrånvänt. Feministiska sojamän är långt ifrån det mansideal som jag och mina tjejkompisar beskriver när vi pratar med varandra. I min mening vill de flesta kvinnor ha en manlig gentleman. En man som är bestämd, inte räds för att ha starka åsikter och alltid står upp för sanningen. En man som har självförtroende, en ryggrad och inte är konflikträdd. Detta är underbara aspekter av manligheten som sällan lyfts i debatten.

Wennbergs artikel är ännu ett exempel på hur den nuvarande feminismen vill vända kvinnor emot manligheten som sådan. På detta sätt görs kvinnors samspel med män i samhället till en politisk klasskamp, vilket är oerhört sorgligt. Speciellt när kvinnor och män behöver varandra för att bygga ett bra samhälle. Att radikalfeminister använder vår relation till varandra för att plocka politiska poänger, är destruktivt.

Konservatism vill utforma ett mansideal där både mäns och kvinnors lycka sätts i fokus. Vi vill se att samhället värnar om det som fungerar i samspelet mellan kvinnor och män, och att vi naturligtvis gör oss av med det som inte fungerar.

Det är inget fel på att kritisera skadliga normer, men man kan göra det utan att förkasta hela manligheten.