I en ny uppsats om ekonomi och kognitiv förmåga har ekonomerna Johanna Möllerström och David Seim kommit fram till att svenska män vill ha mindre omfördelning av de ekonomiska resurserna.

Vad skiljer smarta från dumma när det kommer till att göra politiska överväganden? Är det rödvinsvänstern eller de självupptagna borgarna som har stöd av väljareliten i Sverige? Om detta har det tvistats genom åren. De flesta brukar vara överens att de lågintelligenta dras till Sverigedemokraterna. Nu har vi kanske fått svaret på frågan i en ny studie.

Uppsatsen i fråga, som heter Cognitive Ability and the Demand for Redistribution, har utgått från mönstringsdata som alla svenska män tills nyligen varit en del av via den numera avskaffade värnplikten. Det som är intressant är det test som mäter den kognitiva kapaciteten eller IQ om man ska förenkla det. Smarta svenska män vill helt enkelt se mindre av fördelningspolitik och behålla mer av vad de själva tjänat ihop. I studien framgår också att män med högre intelligens också är mer välbeställda ekonomiskt sett. Frågar man de svenska männen som studien omfattar anser de att personlig ansträngning är en förklaring till varför de har det bättre ställt.

Det framgår också att denna kognitiva elit i större  utsträckning innehar ledande positioner i samhället och är mer benägna att gå och rösta när det är val. Detta innebär i sådana fall att denna grupp har ett stort hitintills okänt inflytande på samhället. Vad detta har för konsekvenser är tills vidare okänt.