Nu får Arvika kommun betala för regeringens migrationspolitik – socialbidragen till nyanlända ökar kraftigt

Foto: Janee CC SA-3.0
  • Tisdag 21 jan 2020 2020-01-21
E-post 1145

SVERIGE Efter två år lägger staten över kostnaderna för nyanlända migranter med flyktingstatus på kommunerna. Det har börjat märkas runt om i landet. I Arvika är idag 43 procent av hushåll med socialbidrag – ekonomiskt bistånd – familjer med utlandsfödda. ”Kostnaden för ekonomiskt bistånd till utrikesfödda hushåll har ökat under de senaste åren”, skriver Per-Joel Sewelén, verksamhetschef i Arvika, i ett mejlsvar till Nyheter Idag.

Läs även: Flipflop från Löfven om asylinvandringen: 2015 fanns ”ingen gräns” – 2020 gäller ”rejält många färre”

Sveriges kommuner har länge larmat om att få av de nyanlända asylinvandrarna som kom under 10-talet är i jobb när den tvååriga etableringsersättningen som staten betalar ut tar slut.

– Vi börjar få över fler och fler med uppehållstillstånd till vårt försörjningsstöd. Det är helt omöjligt att klara en etableringstid på två år för lågutbildade och analfabeter. Här måste staten ta ett ansvar, sade dåvarande kommunalrådet Roland Åkesson (C) i Mönsterås, till Dagens Samhälle 2016.

En granskning av Sveriges kommuner som Nyheter Idag har gjort bekräftar den bild som Roland Åkesson målade upp.

I Arvika kommun har kostnaderna för ekonomiskt bistånd för hushåll med minst en utrikesfödd ökat med 33 procent från 2014 till 2018, från 9,9 miljoner kronor till 13,2 miljoner kronor.

Under samma tid har kostnaderna för inrikesfödda minskat med 4 procent, från 18,4 miljoner kronor till 17,7 miljoner kronor.

Enligt Arvika kommuns statistik utgör utrikesfödda hushåll 43 procent av de som får ekonomiskt bistånd.

Även i andra kommuner ser man nu effekterna av att etableringsperiodens två år med ersättning från staten tar slut.

– Vi ser självklart att denna grupp ökar på försörjningsstöd pga ökad invandring till Sverige de senaste åren. Utifrån att intäkterna minskar är prognosen att försörjningsstödet kommer att öka på sikt, skriver Johanna Stunz, enhetschef för försörjningsstöd i Lindesbergs kommun.

I Hörby kommun, som numera styrs av Sverigedemokraterna, uppger däremot den ansvariga chefen för ekonomiskt bistånd att Hörbys ekonomiska bistånd att asyl- och anhöringinvandringen inte har haft någon påverkan på det ekonomiska biståndet. Hon skriver också:

”Om man tittar på intäkter och kostnader för flyktingmottagandet sedan 2010 har det varit en vinst för kommunen i stort.”

Bilden från Hörby är inte entydig. Sveriges Radio har tidigare rapporterat att socialnämnden – där många av integrations- och migrationskostnaderna ligger – i Hörby har dålig ekonomi.

Flera kommuner som Nyheter Idag kontaktat, bland annat Gotland, har svarat att man inte har någon koll på nyanlända och ekonomiskt bistånd och därför inte kan svara på Nyheter Idags frågor.

En kommun, Kramfors kommun, har meddelat att man inte har möjlighet att svara:

”Det handlar om en insats med betydande arbetstid för att kunna besvara frågorna”, skriver den ansvariga enhetschefen.

Bli prenumerant

Hej.

Det är många som läser Nyheter Idag, men bara några tusen som prenumererar.

Om du tycker att det vi gör behövs, att det är viktigt med en alternativ röst i Mediesverige, bli prenumerant.

Vass journalistik kostar. Om inte någon är beredd att betala för den kan den försvinna i morgon.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag