Oskar Hagberg: Historielöshet är lika farlig om den kommer från SD

Foto: Privat Oskar Hagberg
  • Torsdag 9 aug 2018 2018-08-09
E-post 796

SD:s dokumentär om Socialdemokraternas mörka förflutna använder bitvis vänsterretorik som bygger på skam över vår eftergiftspolitik under andra världskriget. En politik som då var den enda möjliga för att hålla Sverige från krig. Att ersätta S-märkt förljugenhet med SD-märkt dito tjänar ingen på, skriver Oskar Hagberg (MED) som efterlyser mindre moraliskt poserande.

Opinion

Det här är en opinionstext från Medborgerlig Samling.

SD-tidningen Samtidens dokumentär Ett parti, ett folk är slapp historieskrivning men genialisk propaganda. Som Malcolm Kyeyune skrev i ett uppmärksammat Facebookinlägg 3 augusti har de oseriösa försöken att klistra ”rasism” och ”fascism” på snart sagt allt som utmanar den politiska korrektheten, inte minst Sverigedemokraterna, bäddat för det här.

Ett exempel man kan tänka på är hur man ur SD:s principprogram från 2011 fiskat upp ordet ”essens” och triumferande fört fram det för att ”bevisa” hur rasistiskt SD skulle vara. Men avsnittet handlar om att ta avstånd från socialkonstruktivism, alltså den ovetenskapliga tron att miljön betyder allt och genetiskt arv inget för hur vi blir som människor. Som alla föräldrar vet, så finns det från början något helt eget hos varje barn, en essens om man så vill. Det är bra att SD tar upp det och har inget med rasism att göra.

I dokumentären kvitterar SD med samma hala brännvinsadvokatyr riktad mot Socialdemokraterna, och vem kan klandra dem för det när deras motståndare redan börjat fuska med bevisen?

Samtiden tar i sin dokumentär en genväg när den använder gammal skåpmat, som tidigare ofta kommit från vänster, bland annat en trist form av svenskt självhat. Efter första världskriget stod nedrustning på programmet överallt. Hitler kunde snabbt skaffa sig ett övertag, och när andra världskriget kom dit la sig Frankrike nästan omedelbart. Polen hade styckats. Inte var Sveriges eftergiftspolitik heroisk, men i stort sett var den givet vår svaghet det enda möjliga. Att, som Samtiden, långt efteråt moralisera över hur ”skamligt” vi betedde oss är oförskämt mot en generation som sattes på prövningar vi sluppit.

Idag vet skolbarnen allt mindre om historia men mer än någonsin att rasism och nazism är fel. De ska ”ta ställning” i frågor som de bara kan ge banala svar på. De får propaganda, inte tankeverktyg för fria individer. Tyckande ersätter kunnande och vetande.

Som Dan Korn konstaterade i sin bok Rasister det är vi allihopa från 2016, har tvångssteriliseringarnas omfattning överdrivits, men visst var de en skamfläck. De kom ur framstegstron. Det tidiga nittonhundratalets radikaler, inte bara i Sverige och inte bara socialdemokrater, tyckte att folkstammen borde förbättras av samma orsak som de ville ersätta dragiga gamla hyreskaserner med utedass med ett hygieniskt, rationellt boende. Samtiden fördömer men ger oss inga verktyg att förstå. Våra förfäder blir onda masker istället för folk som kunnat vara vi själva.

Fyra ben bra, två ben dåligt löd det fördummande slagordet bland djuren i Orwells bok Djurfarmen. Numer säger man: Kvinnor bra, män dåligt; ”rasifierade” bra, vita dåligt; HBTQ bra, cis dåligt. Gymnasister som säger de rätta flosklerna får en klapp på huvudet. Fight the power, lilla vän! Samtiden behöver bara vända på polerna till: S dåligt, SD bra. Den kunskap vi behöver för att ta ställning har redan utgått ur läroplanen.

Skolan undrar ängsligt om den tillräckligt ”vaccinerar” barnen mot olämpliga tankar men ger inte längre djup och nyfiken kunskap om vårt förflutna som räcker till förståelse.

Om S-märkt förljugenhet ska ersättas av SD-märkt dito är inget vunnet. Ytterst få historiska händelser har självklara skurkar och hjältar, och när sådana verkligen finns är det lika troligt att vi hade varit skurkarna som hjältarna om vi varit med. Det vore skönt att slippa det självbelåtna moraliska poserandet, som är olidligt varifrån det än kommer. Men då måste vi börja kunna och veta något igen, inte bara tycka.

Om Oskar Hagberg

Oskar Hagberg är Medborgerlig Samlings talesperson i migrationsfrågor och lokalordförande i Lund.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag