STOCKHOLM Läget i regeringsbildandet ser låst ut. De stora förlorarna i att processen drar ut på tiden riskerar att bli landets kommuner enligt Johan Westerholm, Ledarsidornas ansvarige utgivare. I en intervju med Nyheter Idag förklarar han varför kommuner som tidigare stod på rad för att ta emot flyktingar nu går på knäna ekonomiskt.

Senast den 12 december måste budgeten för nästa år klubbas i riksdagen. För många kommuner är det ett ödesmättat datum.

– Kommunerna har sammanlagt ett strukturellt underskott på mellan 63 och 80 miljarder för nästa mandatperiod enligt SKL, säger Johan Westerholm.

Det här underskottet har varit ett orosmoln hos SKL de senaste åren. Men för landets kommuner har det blivit mer akut efter valet. Johan Westerholm förklarar:

– Under valrörelsen så har partierna utlovat tillskott till kommunerna på lite olika nivåer. Men eftersom budgeten ska hållas fri från vallöften då vi har en expeditionsregering så kommer de tillskotten att falla bort, säger han.

Partierna kan försöka komma överens om att i den opolitiska budgeten nå en bred överenskommelse att skjuta till statliga medel för kommunerna. Men hur mycket det blir finns det ingen som vet eftersom partierna hade olika bud i valrörelsen.

– Det lägsta tillskottet, som var Moderaterna, är 50 miljarder kronor. Men eftersom att det strukturella underskottet är minst 63 miljarder kronor så saknas det alltså 13 miljarder redan nu, säger Johan Westerholm.

Ute i landet förbereder man sig för det värsta.

– Det pågår redan nu stora besparingar ute i kommunerna. Uteblir alla reformer så kommer man få varsla folk. ”Det är riktigt jävla illa”, sa ett kommunalråd jag pratade med, säger Johan Westerholm.

Varför pratas det inte mer om det här?

– Jag ska inte recensera politiska journalister. Men det här säljer inga lösnummer. Det här är otroligt komplex materia. Framförallt får du inte en storstadsläsare att bry sig i om Vindelns kommun går med 25 miljoner i underskott. Men för Vindeln så är det mer eller mindre katastrof.

Det är inte bara enstaka kommuner som ligger risigt till enligt Johan Westerholm som refererar till SKL:s uppgifter.

– Det här går över hela linjen. Möjligtvis finns det en handfull kommuner i storstadsregionerna som kan hantera det här, säger han.

Hur har vi hamnat i den här situationen? Var hittar vi de ekonomiska svarta hålen i kommunerna?

– Det är framförallt på omsorgssidan. Den har växt explosionsartat senaste mandatperioden. Där är det särskilt den långa etableringstiden till egenförsörjning för kommunplacerade flyktingar som sticker ut, säger Johan Westerholm.

Han fortsätter:

– Med den kraftiga folktillväxten så följer ett ökat vård-, skola och omsorgsbehov. På ett sätt man inte riktigt räknat med.

Har man underskattat problemen och tiden med att få kommunplacerade flyktingar i arbete?

– Svar ja. Fram till förra mandatperioden har man dessutom räknat statsbidragen som en intäkt.

Du säger att kommunerna räknat på statsbidragen som en intäkt, är det därför många glesbygdskommuner i Norrland varit så angelägna om att ta emot fler kommunplacerade flyktingar?

– Absolut är det så. Det är inte bara i norr. Kommuner i glasriket och Bergslagen har varit väldigt pigga på att ta emot. Det har inte kommunerna i storstadsregionerna haft något emot. De här kommunerna har blivit en form av dumpningsplats.

Ylva Johansson, etableringsminister i Stefan Löfvens regering, drev igenom olika skärpningar av de statliga ersättningarna.

– Hon såg till att man sätter en bortre gräns. Vilket är bra. För kommunerna så kommer det som en obehaglig kiss i blöjan-effekt, säger Johan Westerholm som tillägger:

– Det är bra att man skärper till det. Men den här bromsen, stoppet, kan man inte lägga hursomhelst.

Det har funnits de som varnat för att det skulle vara stora problem att få flyktingar i arbete. Har kommunpolitikerna varit omedvetna eller har man blundat för det på grund av de statsbidrag man kunde få om man tog emot fler flyktingar?

– Det är en kombination. Det har funnits en medvetenhet om att de statliga bidragen är något som bara förstärker kommunens ekonomi tillfälligt. Jag har till och med pratat med socialdemokratiska kommunalråd som säger att det här förstärker budgeten så att vi får ihop den.

Många kommunpolitiker sköt problemen framför sig enligt Johan Westerholm.

– Det gäller att inte sitter med Svarte Petter. Att inte vara ansvarig när smällen kommer.

Johan Westerholm förutspådde att kommunernas ekonomiska stålbad skulle komma 2017. Det han kallar för överrullningseffekterna från flyktingmottagandet 2015 skulle komma när det två år långa etableringsstödet till kommunerna för flyktingar tog slut.

– Högkonjuktur och att regeringen Löfven sköt till icke öronmärkta 10 miljarder kronor extra gjorde att det sköts upp ett år.

Vad är lösningen?

– Ökade statsbidrag. Då pratar vi 80 miljarder kronor som måste till. Det ska sedan tas någonstans ifrån. Eller så får man göra det Norrköping, Luleå och andra kommuner redan gör. Stålbad. Banta personalen och även skjuta investeringar i avlopp, vägar och annat framför sig.

Hur kommer det som händer i kommunerna att påverka Sveriges migrationspolitik under den kommande mandatperioden?

– Med nya majoritetsförhållanden så kommer vi att se fler kommuner som kommer att vägra ta emot flyktingar.

Kommer vi att se ett totalt asylstopp?

– Det tror jag inte är politiskt möjligt. Däremot tror jag att vi kommer se att kraven på egenförsörjning vid anhöringinvandring kommer att skärpas radikalt. Jag tror inte att det är politiskt möjligt att genomföra de skärpningar som skulle krävas, säger Johan Westerholm och avslutar:

– Samtidigt har vi stora problem med att avvisa de som saknar uppehållsrätt i Sverige. När de stannar så måste de försörja sig och hamnar på den svarta eller gråa arbetsmarknaden. Det blir de facto arbetstillfällen som försvinner.