SVERIGE Rekordstora pengasummor frystes av polisen år 2020 efter misstankar om penningtvätt. Anledningen till det är enligt polisen att man har fått ökade resurser till att utreda dessa brott.

245 miljoner kronor.

Så högt var det sammanlagda värdet på de tillgångar som frystes av polisen under 2020.

Summan för året är enligt polisen den högsta hittills och kan jämföras med motsvarande belopp från 2019 då 168 miljoner kronor belades med ett så kallat dispositionsförbud, ett förbud som upprättas av polisen efter misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

– Polisen arbetar mer underrättelseorienterat än tidigare och går tydligare mot de styrande kriminella och deras pengar. Det i kombination med att vi har fått ökade resurser och samtidigt har spritt kunskap om penningtvätt, både till privata aktörer som banker och till andra samverkande myndigheter, gör att vi har kunnat öka insatserna mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen vid Noa, i en kommentar på polisens hemsida.

I sin årsrapport meddelar finanspolisen att man under 2020 upprättade 609 anmälningar om brott. Det är mer än en fördubbling av antalet anmälningar jämfört med året dessförinnan.

Anledningen till ökningen beror enligt polisen på ett ökat fokus på det operativa arbetet samt en större kapacitet hos finanspolisen att hantera inkommande rapporter.

– Att polisen jobbar tydligare mot brottsvinsterna kan både direkt och på längre sikt försvaga de kriminella grupperingarna. Genom att vi förra året kunde frysa 245 miljoner kronor har vi förhindrat att stora summor hamnar i de kriminellas händer, säger Linda H Staaf, chef för Noas underrättelseenhet.

Aktörer inom finansmarknaden måste enligt lagen rapportera misstänkta fall av penningtvätt till finanspolisen. Dessa aktörer kan exempelvis vara banker, försäkringsbolag eller finansinstitut.

Läs även: Världens största penningtvättshärva

Läs även: Säpo: Skattepengar går till terrorism