Den tidigare rödgröna regeringens energipolitik får svidande kritik i en ny granskning från Riksrevisionen om hur regering och statliga myndigheter har skött det svenska elsystemet.

Den talande titeln på granskningen är ”Otillräckliga åtgärder för ett effektivt elsystem”, där man konstaterar att ”senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser” är de största bristerna i de senaste årens energipolitik.

”Ett exempel är höjningen av effekt­skatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap” skriver Riksrevisionen, som även konstaterar att besluten styrts av politiska överenskommelser, som överenskommelsen mellan S och MP om att lägga ned kärnkraften, snarare än konsekvensanalyser.

– Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.

Ett annat exempel som Riksrevisionen tar upp är den rödgröna regeringens höjning av energi- och koldioxidskatten för fjärrvärme­anläggningar, vilket ledde till produktionsnedläggningar och effektbrist i flera svenska städer.

Den tidigare rödgröna regeringen och Svenska kraftnät kritiseras även för att ha agerat reaktivt istället för proaktivt när det gäller den svenska elförsörjningen, med insatser som kommit för sent.

– Ett tydligt exempel är att det sedan första halvan av 2010-talet varit känt att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver utökas kraftigt. Trots det planeras det första kompletta ledningsprojektet inte att vara färdigt förrän 2033, säger Johannes Österström, projektledare för granskningen.

Läs även: Finsk kärnkraft sänker svenska elpriser