Rostami: Dagens asylrätt är systemhotande och bör avskaffas

Nima Rostami Foto: Nyheter Idag/FT bild
  • Lördag 13 nov 2021 2021-11-13
E-post 1701

Mottagandet av ekonomiska migranter har rubbat balansen i Sverige. Vårt gällande asylregelverk är inte anpassad till dagens situation. Politikernas bristfälliga insikt att på djupet inse denna realitet har skapat vanmakt och är svårförståelig, skriver advokat Nima Rostami, som menar att ett flyktigkvotsystem bör införas och alternativet skyddsbehövande ska få stöd- och hjälpinsatser i närområden.

Den senaste migrationsvågen via Belarus till EU:s yttre gräns handlar egentligen om en demokratikris snarare än en flyktingkris. Detta utgör dessutom en stark politisk destabiliseringsfaktor. Belarus diktator utfärdar irrelevanta visum för tusentals migranter från Mellanöstern och erbjuder dem fri passage genom Belarus till EU via Polen och även via Litauen.

Läs även: Rostami: Mängdrabatten är ett hån mot brottsoffer

Det är uppenbart att migranter, genom falska förhoppningar, som lockats till Belarus och samlats vid den polska gränsen har för avsikt att ta sig vidare till övriga EU-länder. Av allt att döma saknar dessa migranter skyddsskäl. En ny våg av migranter på detta sätt sänder fel signaler, det urholkar systemet, skapar en skev praxis och försvårar redan den svåra balans vilken råder idag. Särskilt utsatta är Tyskland och Sverige.

Vår migrationslagstiftning är inte anpassad för sådana scenarier. Det är varken rimligt eller relevant att med flyktingkonventionen som grund, behandla dessa migranters asylskäl. Naturligtvis leder detta bara till ett enormt tryck på det redan ansträngda systemet.

Flyktingkonventionen som utgör grunden för vår asylinvandring är en produkt av andra världskriget. Sedan dess har omvärlden genomgått drastiska förändringar. Dels har beredskapen och kunskapen för att bemöta olika typer av kriser blivit bättre. Dels har folkligt uppror och rörlighet i omvärlden fått en helt annan dimension än tidigare.

Demokratiska länder har genom migrationen fått stora utmaningar. Å ena sidan hävdas respekten för mänskliga rättigheter, å andra sidan sker ett stort utbyte av affärsförbindelse mellan västliga demokratier och korrupta och odemokratiska makthavare för egen ekonomisk vinning. Detta är faktiskt förvirrande och skapar vanmakt såväl i Väst som i länder med totalitärt styre. En balansgång vore dock att föredra.

Läs även: Rostami: Dålig kontroll av svenska ID-handlingar gör Sverige attraktivt för människosmugglarna

Migrationskriser kan i fortsättningen inte förebyggas på annat sätt än systemskifte och reform såväl om inhemska lagar och internationella konventioner. Asylsystemet som bygger på flyktingkonvention som grund och principen om non-refoulement behöver reformeras. Ett flyktingmottagande genom kvotsystem är det mest effektiva sättet att erbjuda skydd i stället för att ta emot resursstarka migranter som på egen hand och illegalt har möjlighet att ta sig in i EU. Alternativt skyddsbehövande kan bistås med hjälp- och stödinsatser i närområden eller på annat sätt.

Då antalet alternativt skyddsbehövande tilltar varje dag, kommer behovet med snabba och effektiva insatser i närområden att vara mycket stor. Flyktingkonventionen ska inte utnyttjas för att tillgodose behovet av arbetskraft i Sverige.

Asylmigration och arbetskraftsinvandring är helt olika typer av migration, dessa kräver egna förutsättningar. En skyddsbehövande är aldrig en lämplig arbetskraft. En arbetskraftsinvandrare saknar dock skyddsskäl enligt flyktingkonventionen. Den politiska styrningen i Sverige saknar förmågan att på djupet inse denna realitet. Bristen på denna sorts medvetenhet är svårförståelig vilket leder till förvirring.

Läs även: Rostami: Det är dags att tala klarspråk om den snedvridna arbetskraftsinvandringen

Det krävs internationell konsensus kring reformeringen av asylsystemet. I avvaktan på systemförändring och därmed övergången till kvotflyktingssystemet är vissa inhemska reformer nödvändiga. För att kunna genomföra denna inhemska reformering krävs samordning i två led. Det ena ledet handlar om översynen av inhemsk lagstiftning, de s.k. pull-faktorerna.

Dessa faktorer avser bland annat översynen av långtgående sociala förmåner, kriminallagstiftningen, medborgarskapslagen, verkställighet av utvisningsbeslut samt återvändande. Det andra ledet handlar om samordning av resurser för att utöka insatser till närområden där antalet alternativt skyddsbehövande finns.

Om debattören

Nima Rostami är advokat och debattör.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag