Rostami: Dålig kontroll av svenska ID-handlingar gör Sverige attraktivt för människosmugglarna

Foto: Tomislav Stjepic/Migrationsverket
  • Fredag 19 jun 2020 2020-06-19
E-post 1283

Svenska pass och uppehållstillståndskort är hett eftertraktade bland människosmugglare då riskerna för att åka fast och att sedan straffas är mycket låg. Något som gör att migranter boende i Sverige kan låna ut sina UT-kort utan att oroa sig, skriver Nima Rostami, advokat och samhällsdebattör.

De flesta asylsökande som tar sig till Schengenområdet och däribland Sverige gör det med hjälp av falska ID-handlingar. En av de vanligast förekommande handlingarna tillika eftertraktade handlingarna bland människosmugglare är svenska passhandlingar och uppehållstillståndskort (UT-kort).

Dessa handlingar utnyttjas av de som har för avsikt att otillbörligt ta sig in i Schengenområdet. En asylsökande kan betala upp till 100 000 kronor per person för en falsk handling från Turkiet till Sverige.

Människosmugglare använder look-alike metoden. Detta innebär helt enkelt att den rättmätige passinnehavares bild och likheten i övrigt matchar den falska resenären.

Det förekommer även att migranter bosatta i Sverige lånar ut sina ID-handlingar till bekanta och nära släktingar för inresa till Schengenområdet.

Svenskar med invandrarbakgrund och migranter bosatta i Sverige är dessutom kraftigt överrepresenterade i statistiken för förlustanmälda pass- och ID-handlingar. Dessa förlustanmälda pass utnyttjas alltså för att ta sig in i Schengenområdet för att sedan vid ankomsten ansöka om asyl.

Enligt Polisens uppgifter finns ett antal nätverk i Sverige som handlar med svenska pass, huvudsakligen i syfte att smuggla migranter till Schengenområdet. Detta är ett välkänt faktum och fenomen vilket såväl Migrationsverket som polisen och SÄPO är väl medvetna om.

Av uppgifter från turkisk polis respektive Frontex framgår det att svenska pass är eftertraktade bland nätverk som verkar i Istanbul. Uppgifterna gör även gällande att nätverken handlar med svenska pass. Det finns således upparbetade illegala distributionskanaler för svenska pass i såväl Sverige som utomlands.

Det borde vara tämligen enkelt att upptäcka och kartlägga detta. Men det finns ett antal hinder:

• Ett stort hinder är den svenska polisens svaga säkerhetsstrukturer, rutiner samt resurser.

• Det andra och viktigaste skälet är straffriheten för den (asylsökande) som brukar falska handlingar.

• Ett annat väsentligt hinder är avsaknad av åtgärder mot den som förlustanmäler sina pass- och UT- kort. Därutöver är strafflagstiftningen minimalistisk beträffande nätverk som organiserar människosmugglingen.

Den amatörmässighet och närmast nonchalans som myndigheter visar inför något så basalt som kontroll av identitetshandlingar är häpnadsväckande:

• Polisen saknar riktlinjer för vilka åtgärder som ska vidtas med de pass som har beslagtagits utomlands på grund av misstänkt missbruk och vilken kontakt som ska tas med innehavaren till passet.

• Inte heller görs någon fördjupad kontroll när en person som tidigare förlustanmält ett stort antal pass ansöker om nytt pass.

Vissa restriktioner kommer i detta avseende att införas från den 1 juli 2020. Åtgärderna är dock inte tillräckligt vassa och kommer förmedlingen inte att leda till stora förbättringar.

Trots underrättelseuppgifter om förekomsten av ett stort antal nätverk i landet som bedriver en organiserad handel med pass synes det inte ske något omfattande arbete hos Polisen för att stävja denna brottslighet. Det kan således konstateras att upptäcktsrisken för den som säljer eller lånar ut sitt pass i missbrukssyfte respektive för den som handlar med pass är låg idag.

Inte heller gör det någon kontroll av den biometriska informationen i passet.

Idag görs endast en okulär jämförelse mellan passinnehavaren och fotografiet i passet med resenären. Detta leder till att falska resenärer kan tämligen enkelt lyckas ta sig igenom poliskontrollen genom ”look-alike-metoden”.

Det går alltså rätt enkelt att identifiera några tydliga aktörer i passmissbruksindustrin som alla samspelar: De rättmätiga innehavarna, de falska resenärerna (asylsökande) människosmugglarna och ligorna.

Upptäcktsrisken för de aktörer som är inblandande i passmissbruk är låg. Påföljden för brottet ”missbruk av urkund” är i normalfallet enbart böter. Detta medför att personer anser det mer eller mindre riskfritt att sälja eller överlåta sina pass i missbrukssyfte vilket bidrar till missbruket av svenska pass.

En statlig utredning 2015 konstaterade att den svenska lagstiftningen i viss mån kan antas bidra till missbruket av svenska pass, men att även andra faktorer, till exempel asylregler och oroshärdar i världen, torde bidra.

Detta genomsyrar handel med svenska pass och syftet med handeln. Restriktioner för missbruk av handel med svenska pass är inte tillräckligt effektiva.

Vad bör göras:

Lämpliga åtgärder för att upptäcka missbruk av passhandlingar kan i fortsättningen vara införandet av fingeravtryck och upptagning av digital bild för samtliga resenärer vid Sveriges gränser och vid in och utresa i Schengenområdet. EU-kommissionens förslag angående smart gränsförvaltning avser visserligen en obligatorisk kontroll av biometri men förslagen rör endast tredjelandsmedborgare.

Trots principen om fri rörlighet kommer medlemsländer införa automatiserade säkerhetskontroller utan att detta anses kränka EU-rätten.

Nyligen gick regeringen ut och förklarade att man skulle testa ansiktsigenkänning på flygplatser för att stoppa kriminella att lämna landet eller upptäcka vid inresa. Detta kan ju låta både bra och rimligt. Men frågan inställer sig varför regeringen ser mellan fingrarna för det uppenbara bedrägeriet av falska inresandet asylsökande med falska svenska ID-handlingar. Rimligtvis borde tekniken användas även i detta syfte.

Införandet av ytterligare sanktioner angående transportöransvaret för flygbolagen för brister av kontroll av resehandlingar är en annan effektiv metod.

Straffskärpning för missbruk av pass är ytterligare en effektiv metod.

Och slutligen. En kontrollerad invandring med en övergång till att bara använda kvotsystem – där Sverige bestämmer antalet utifrån möjligheter att ta emot nya invånare – i asylinvandring är den på både kort och lång sikt mest effektiva metoden.

Om debattören

Nima Rostami, advokat

Stöd Nyheter Idag

Hej. Vi hoppas att du gillar den här artikeln.

Om du sätter värde på det vi gör. Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag