Rostami: Mängdrabatten är ett hån mot brottsoffer

Nima Rostami, advokat och debattör Foto: Patrik Svedberg/Nyheter Idag
  • Lördag 6 nov 2021 2021-11-06
E-post 1321

I ljuset av brottsutvecklingen i Sverige sänder det nuvarande systemet med mängdrabatter för dömda brottslingar fel signaler och leder i längden till ökad otrygghet. Därför är det dags att se över systemet och införa ett brottsofferperspektiv i svensk rättsordning, hävdar debattören Nima Rostami.

Domen för Nytorgsmannen föll den 4 november. Gärningsmannen dömdes till sju fall av våldtäkt, åtta sexuella övergrepp och ytterligare ett 20-tal andra brott. Straffet blev till allmänheten- och brottsoffrens förvåning enbart 5 års fängelse. I fallet tillämpades den s.k. asperationsprincipen och med denna reducerades straffet kraftigt. Dessutom kommer gärningsmannen att friges efter två tredjedelar av strafftiden.

Asperationsprincipen eller mängdrabatt innebär att när en gärningsman döms för flera brott samtidigt får personen ett gemensamt straff för dessa. Det allvarligaste brottet döms till sitt fulla straffvärde medan straffvärdet för övriga brott reduceras i en fallande skala. I de flesta länder blir straffet för flera brott, som bedöms vid ett tillfälle, lägre än summan av de straff som skulle dömts ut för vart och ett av brotten. Systemet må vara rätt tänkt men det slår fel och detta har pågått väldigt länge utan närmare reformer och översyn. Detta är särskilt problematiskt i ett land som Sverige.

I fallet Nytorgsmannen handlar det om en allvarlig och vidrig brottstyp med ett stort antal målsäganden vilka alla känner sig besvikna, förbisedda och kränkta. Inte bara förövaren utan även rättsordningen kränker dessa brottsoffers personliga och sexuella integritet.

Syftet med mängdrabatt är varken en allmän eller individuell prevention. Man vill begränsa ett orimligt och oproportionerligt högt straff, proportionalitet gentemot övriga brottstyper alltså.

I Sverige är straffskalan för samtliga brottstyper alldeles för låg. Till exempel är minimistraffet för våldtäkt två år och domstolar tillämpar sällan maxstraffet vare sig om våldtäkt eller någon annan typ av brott. I det fall tingsrätten hade, som i fallet med Nytorgsmannen, dömt gärningsmannen för minimistraffet för samtliga våldtäkter hade den sammanlagda strafflängden blivit 14 år, vilket är alltjämt ett ganska lågt straff för sju fall av våldtäkt samt en rad andra brott.

De flesta länder anser att asperationsprincipen är rimlig, när det gäller Sverige är konsekvensen av denna princip ineffektiv. Den svenska straffskalan för brottslighet är generellt alldeles för låg och generös. Mot bakgrund av den tilltagande brottsligheten i Sverige är det rimligt och relevant att systemet med mängdrabatter och låga straffskalor ses över. Antingen ska minimistraffet för brottslighet höjas rejält eller så ska systemet med mängdrabatter nyanseras. I det fall straffskalan höjs, vore det rimligt att sätta ett tak för mängdbrottslighet som bedöms vid ett och samma tillfälle eller helt tas bort.

Det är inte rimligt att en gärningsman som i detta fall Nytorgsmannen, enbart döms till fem års fängelsestraff och dessutom friges efter drygt tre år. Detta är ett allvarligt fel i vår rättsordning, en rättsordning med fullständig avsaknad av brottsofferperspektiv.

Den svenska straffrättens påföljdssystem i dessa avseenden är stötande, den skapar vanmakt och underminerar tilltron till rättssystemet. Med tanke på samhällsförändringen avseende brott och straff samt demografisk förändring, sänder systemet fel signaler vilket endast kommer att leda till en ökad otrygghet och orättvisa. Den utgör även ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Regelverket beträffande mängdrabatt och verkställighetstiden av en straffpåföljd i Sverige kan inte uppfattas på något annat sätt än som en otrygghetsskapande faktor. Det hittillsvarande motivet för mängdrabatter är skapat med en vänsterliberal agenda såsom humanitet, gärningsmannens lidande, ineffektiv prevention samt proportion mellan brotten. Utifrån rådande samhällsförändring är detta inte längre motiverat.

Läs även: Rostami: Svenska politiker och media får inte låta sig luras av den iranska regimen

Läs även: Rostami: Sverige har i praktiken fått blasfemilagar

Om debattören

Nima Rostami är advokat och debattör.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag