SVERIGE Riksbankens styrränta, den så kallade reporäntan, kommer från 1 november fortsatt ligga kvar på -0,5 procent. Det meddelar Riksbankschefen Stefan Ingves idag.

I ett pressmeddelande förklaras att Riksbanken vill försöka nå inflationsmålet på 2,0 procent med en ”fortsatt expansiv” penningpolitik. Därför kommer reporäntan ligga kvar på den rekordlåga nivå som den sänktes till i februari ifjol, trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur.

Inflationen räknad som konsumentprisindex (KPI) blir enligt Riksbankens prognos 1,8 procent i år. Nästa år blir inflationen 1,9 procent enligt en ny prognos, en sänkning med 0,2 procentenheter jämfört med prognosen i en rapport Riksbanken släppte förra månaden.

Den negativa reporäntan innebär att bankerna får betala både när de sätter in pengar hos och lånar av Riksbanken. Inlåningsräntan sätts alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan medan utlåningsräntan är 0,75 procentenheter högre.

Att Riksbankens främsta uppgift skulle vara att använda reporäntan för att försöka hålla inflationen runt 2,0 procent var något som beslutades efter bankkriserna under 90-talet. Men det snäva synsättet har fått en hel del kritik, i synnerhet det senaste decenniet.

Anledningen är att låga räntor lockar människor till allt större banklån och gör att bostadspriserna skjuter i höjden. I en debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet 2012 kritiserar Stefan Ingves själv Riksbankens lågräntepolitik.

”Min erfarenhet av ekonomiska kriser i Sverige och i vår omvärld säger mig att hög skuldsättning inte kan ignoreras, oavsett om det gäller skulder i den privata eller den offentliga sektorn. När hushållen har stora skulder blir de sårbara för konjunkturnedgångar, räntehöjningar eller prisfall på bostäder”, skrev han då.

Då var reporäntan 1,25 procent och har sedan dess alltså sänkts ytterligare. Riksbanken uppger att den låga reporäntan höjs tidigast i mitten av nästa år då långsamma räntehöjningar ska inledas.