Tiggeriet beror inte på rasism och fattigdom

Genrebild. Foto: Nyheter Idag
  • Lördag 15 maj 2021 2021-05-15
E-post 830

Att det sitter tiggare utanför varenda affär sedan en lång tid beror inte på fattigdom och rasism. Den som vill förstå varför detta tiggeri finns måste istället titta på vilka det är som sitter och tigger, menar Nyheter Idags krönikör Robert Mathiasson.

Vi brukar säga ”hej hej” till varandra. Men inte mycket mer. Det är märkligt med tanke på att vi har sett varandra mer eller mindre varje vecka de senaste 15 åren. Jag pratar om min lokala tiggare vid mataffären. Jag har ofta tänkt att jag skulle ta ett ordentligt snack med henne. Jag skulle säga ungefär så här:

”Vad gör du här? Du kommer från Rumänien har jag förstått och att döma av din skylt har du flera barn. Så vad gör du här fortfarande efter 15 år? Det måste ha gått ungefär så många år sedan jag första gången såg dig här utanför affären. Då var du i 20-årsåldern. Du var ung. Du borde ha varit kaxig och rakryggad, inte sitta med krökt rygg och tiggarmugg.

Nu sitter du fortfarande här. Jag gissar att du är snart 40 år? Din blick är lika underdånig idag, men koppen är tommare. Varför gör du det? Hjälp mig att förstå.

Vi vet båda att det inte beror på fattigdom. Om det hade handlat om enbart fattigdom så hade det suttit greker, spanjorer eller svenska pensionärer vid affärsingången. Det gör det inte. Utan det är just romer som du som sitter och tigger.

Vi vet även båda att det inte handlar om rasism. Om det är svårt att fixa en anställning och inkomst hos något rumänskt företag där hemma – jag betvivlar varken arbetslöshet eller fördomar i Rumänien – så finns väl andra romer som du kan vända dig till? Den som kan fira nationaldag kan väl också fixa jobb åt sina landsmän? Istället organiseras den verksamhet som innebär att du sitter här i ett främmande land år ut och år in och tigger. Varför?

Jag tror – du får rätta mig om jag har fel – att anledningen är just det faktum att du är rom, att du håller fast vid en kultur som överlever genom tiggeri. Inte bara tiggeri, men tiggeriet verkar i allt högre utsträckning ha blivit ett skydd mot den assimilering som den romska kulturen är mästerlig på att undvika.

Jag måste fråga: Varför tycker du att assimilering är så dåligt? Hela mänsklighetens historia har varit en process av assimilering. Mänsklighetens förmåga till assimileringen är ett tecken på att vi inte är rasister av naturen. Vi kan leva tillsammans och bygga något gemensamt. Assimilering innebär inte utplåning, allt som oftast leder det till att positiva delar lever kvar genom att uppgå i något nytt – mat, språk, traditioner, uttryck, kläder med mera.

Både du och jag har dessutom turen att leva i en tid när en enskild människa kan odla flera olika identiteter och vi har inga juridiska tvång om vilka högtider vi ska fira, vilken mat vi ska äta eller vilken gud vi vill eller inte vill tillbe. Eller i varje fall har jag den möjligheten som inte lever i ditt romska sidosamhälle.

Utan assimileringen hade vi nämligen inte haft vare sig demokrati eller jämställdhet. Då hade vi alla levt kvar i klanbaserade och patriarkala samhällen, styrda av folk som den där råbarkade snubben som dyker upp med jämna mellanrum och skriker på dig och, gissar jag, kollar så du fått ihop godkänt med pengar. Aldrig är din blick så underdånig som när han dyker upp.

Rätta mig som sagt men visst är anledningen att du sitter här och tigger den självvalda segregation som genomsyrar den romska kultur som du uppenbarligen försvarar. Segregationen har gått ut på att leva utav majoritetssamhället och samtidigt ha strikta regler internt för att se till att inte sugas upp i det. Det har, trots stora svårigheter, fungerat i århundraden eller rent av årtusenden, men inkomstmöjligheterna har blivit allt svårare.

Hantverk har industrialiserats, spådomsverksamhet övertagits av horoskop, cirkus ersatts av biografer och Netflix och hästhandel slagits ut av bilförsäljning. Kvar finns tiggeri och ofta rent kriminell verksamhet för att få in de inkomster som gör det möjligt att fortsätta leva vid sidan av.

Jag måste fråga dig, tycker du att segregationen har varit lyckad? Jag menar framförallt för din egen del. Du har suttit här nu i 15 år. Hur tycker du att dessa år har förbättrat ditt liv? Hur tänker du dig att det ska ändras? Jag blir helt ärligt inte klok på hur du tänker, men eftersom jag ser dig som min jämlike utgår jag från att du har tänkt till. Hur tänker du om det hela och din framtid? Inte tänker du väl att du ska sitta här om ytterligare 15 år?”

Men jag är nog alltför svensk. Jag har ännu inte tagit det där samtalet. Istället nöjer jag mig med ett enkelt ”hej hej”.

Läs även: Varför behandlas IS-terrorister med silkesvantar av svenska myndigheter?

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag