Den polska parlamentarikern

Chang Frick [email protected]
2018-08-20

”Det skrämmer mig att ett så starkt land som Sverige förlorar makten över vad som sker i det egna territoriet”, säger Dominik Tarczyński från det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa. Morfar är den stora förebilden i kampen mot kommunister och andra fiender. Europa är på väg att gå under till följd av invandringen och han är stolt över att Polen inte tar emot en enda muslimsk invandrare från Mellanöstern. Till svenska folket har han ett tydligt budskap: Byt regering.

– Det är ett civilisationernas krig, säger mannen som ser sig som en modern korsfarare.

Det är varmt på Chopin-flygplatsen strax utanför Warszawa när Dominik Tarczyński möter upp. Han är parlamentariker i det konservativa polska regeringspartiet Lag och Rättvisa. Vänstern och liberaler i Polen är djupt kritiska till regeringen, men det hindrar inte det växande stödet i breda polska folklager. Ett stöd som ligger runt 40 procent av befolkningen. Vidare sitter Tarczyński även i Europarådet och väcker inte sällan uppmärksamhet när han uttalar sig i internationella medier.

Den svenska regeringen är däremot allt annat än imponerad. Den snällaste kritiken från svensk sida är anklagelsen att Polen inte är solidariska med andra EU-länder som tar emot stora mängder migranter. Men inte sällan är kritiken betydligt hårdare än så.

”Stor högerextrem demonstration i Polen”, twittrade justitieminister Morgan Johansson (S) när det i själva verket var Polens nationaldag som firades. Trots detta och andra påhopp från svensk sida ställde Polen upp med brandmän ett knappt år senare under sommarens svåra torka. Detta kommenterade Tarczyński för Nyheter Idag med orden ”Våra hjärtan är med det svenska folket, inte med den svenska eliten”.

Kort därefter summerade tevekanalen ”Republika”, som står den polska regeringen nära, att Sverige satsat på genusvetenskap och migration – något som delvis förklarar att Sverige saknar resurser till egna brandmän. Detta fick SVT att reagera med en faktagranskning där det slås fast att påståendet är falskt, trots att Sverige i andra sammanhang skryter internationellt om satsningarna just på genus och migration.

Nu, inför riksdagsvalet i Sverige, hoppas Tarczyński att även Sverige gör som Polen och röstar fram en konservativ regering.

”Tyskland måste betala”

Vi hoppar in i en liten bil som hans sekreterare kör från flygplatsen på väg in till stadens centrum. Tarczyński är klädd i kavaj trots värmen. Vi är på väg till Sejmen, Polens motsvarighet till svenska riksdagen, för en guidad tur med parlamentarikern som själv har en plats i den beslutande församlingen.

I bilen berättar han att en konservativ politiker sköts ihjäl i Polen för några år sedan. Det var en vänsteraktivist som låg bakom mordet. Vid ett annat tillfälle, när det pågick demonstrationer emot nuvarande regering, lyckades en vänsterpolitiker smuggla in vänsteraktivister in i parlamentet i bakluckan på sin bil.

Väl framme berättar Tarczyński byggnaderna runt om oss helt eller delvis förstördes under andra världskriget. Nu är de renoverade i all sin prakt.

– Det är därför Tyskland måste betala, poängterar han.

Det är lite som med Trump när han säger att Mexico måste betala muren, frågar jag.

– Ja, men skillnaden är att muren gör inte att folk förlorar sina hus, att människor dödas och att hela landet förstörs.

Han tar ett annat exempel. Samtidigt som vi promenerar utanför parlamentet berättar de polska nyhetskanalerna att en stor bomb hittats i Polen från andra världskriget. Upp emot 3000 personer måste evakueras när bomben tas om hand av specialister. Detta måste också Tyskland betala, resonerar han.

Hur går det till? Skickar ni en faktura till tyskarna?

– Det kommer vi göra. Vi jobbar på det.

Och vad säger de tyska politikerna, vill de betala?

– Klart de inte vill betala.

Efter de obligatoriska säkerhetskontrollerna står vi till slut inne i den mäktiga plenisalen. Har ni haft några slagsmål här inne? undrar jag och förklarar vad vi i Sverige menar med ”polsk riksdag”.

– Mellan parlamentariker? Nej, nej. Inte som i Ukraina.

Framme vid en stor vägg hänger den polska flaggan. På var sida finns en dörr varav över den vänstra dörren är ett litet kors fäst på väggen. Har det korset alltid suttit där?

– Absolut inte. Under kommunismen var det inte tillåtet. Det sattes upp för några år sedan.

När det var fråga om att sätta upp korset var det inte helt oväntat stor strid om den saken. De konservativa politikerna ville ha korset på väggen samtidigt som de liberala och vänsterorienterade politikerna protesterade.

– Den politiska grupp som motsatte sig detta finns inte längre kvar i parlamentet. De förlorade. Vi brukar säga att den som tar strid mot korset kommer alltid förlora.

Är du någon slags modern korsriddare?

– Ja, det kan man säga. Vi tar strid för de kristna värderingarna. Vi är kristna. Vi är inte kristna bara till namnet, på ytan. Vi kan kallas moderna korsriddare eftersom det pågår ett krig. Det är ett civilisationernas krig.

Tarczyński är känd för sitt stenhårda motstånd mot vad han kallar ”illegal muslimsk migration” till Europa. I en intervju med Cathy Newman i brittiska Channel 4 förklarade Tarczyński att han är stolt över att Polen inte tagit emot en enda muslimsk migrant från Mellanöstern. Samma budskap har han upprepat i flera medier.

Jag tar upp spåret och frågar Tarczyński om det ändå inte finns någon situation där han kan tänka sig att Polen tar emot muslimska migranter.

– Nej, nej, nej! Totalt nej! Noll igen, jag älskar min nolla, utbrister han och förklarar varför Polen inte ska ta emot en enda muslimsk invandrare.