Kampen om folkomröstningen

”Kommunens granskning visar att det inte finns tillräckligt med underskrifter”, säger Örebros nya kommundirektör Peter Larsson den 3 november. Två månader senare presenterar en extern konsult en rapport som visar att namninsamlingen bara är 24 underskrifter från en folkomröstning, med ytterligare 98 underskrifter som är osäkra. Trots det avslår Kommunstyrelsen folkomröstningen, och idag vill Larsson inte kännas vid sitt uttalande den 3 november.

– Alltså då har jag varit två dagar på jobbet, säger Larsson till Nyheter Idag.

Mötet i Örebro kommunfullmäktige den 25 januari blir dramatiskt.

– Jag vet att ni är vidriga in till kärnan. Ni är korruption i dess renaste form. Och min öppna fråga nu är ju ”är det mutor involverat i det här”? Att det är fusk involverat, det kan vi alla konstatera. Men den fråga vi bör ställa oss nu, är mutor involverade?

Frågan ställs av Markus Allard, partiledare för Örebropartiet, och ämnet är en namninsamling för en folkomröstning där kommunen underkänt ett antal namnunderskrifter, i strid mot lagen enligt Allard.

–  Har ni personligen tagit emot mutor? Vad är det som gör att ni går så långt över ån för att hämta vatten? Vad är det som gör att ni har fuskat så djävulskt? Varför är det så viktigt att skjuta ned den här folkomröstningen? fortsätter Allard.

Efter Allards inlägg avbryts debatten för ett möte mellan partiföreträdare om Markus Allards ton och retorik. När debatten återupptas får Örebropartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna igenom en minoritetsåterremiss om en ”ytterligare juridisk och lagenlig bedömning” samt en ”lagenlig kontrollräkning av extern part” av den namninsamling kommunstyrelsen vill underkänna.

Dagen efter mötet säger Anna Berggrund upp sig från sin tjänst som informationsförsörjningsdirektör på Örebro kommun.  Hon har varit ansvarig för hanteringen av namninsamlingen, men säger till Nerikes Allehanda att hennes beslut inte har med den pågående debatten att göra.

– Nej, det har den inte. Jag tog redan det här beslutet i december, säger Anna Berggrund.

En av Anna Berggrunds sista uppgifter som informationsförsörjningsdirektör blir att behandla minoritetsåterremissen. Den avslås den 31 januari med motiveringen att det saknas en rättslig reglering för hur granskning av namnunderskrifter ska gå till, vilket innebär att det ”är upp till myndigheten att avgöra hur man går till väga för att säkerställa giltigheten av underskrifterna”.

De underkända underskrifterna

Bakom den omstridda namninsamlingen för en folkomröstning står Liberalerna, Örebropartiet, Sverigedemokraterna och initiativet Trafikupproret som alla motsätter sig det nya systemet med snabbussar, BRT, som styrande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna beslutat införa med stöd från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna.

Den 12 oktober lämnas omkring 15 200 namnunderskrifter för en folkomröstning om snabbussarna in till kommunen, mer än 3 000 fler än de 11 960 underskrifter som krävs för en folkomröstning i Örebro enligt lagen.

Redan den 3 november meddelar kommunen att det inte kommer bli någon folkomröstning då omkring en tredjedel av de inlämnade rösterna har underkänts i kommunens granskning.

– Kommunens granskning visar att det inte finns tillräckligt med underskrifter som uppfyller kommunallagens krav för att väcka frågan om folkomröstning i kommunfullmäktige. Det kan vi se redan nu, även fast granskningen ännu inte är helt färdigställd, säger lommundirektör Peter Larsson.

– Jag har väldigt svårt att tro på det. Jag vet inte riktigt hur de har räknat, det skulle vara intressant att se, för vi har ju själva räknat de här namnen, och då har vi räknat väldigt noga, säger Markus Allard till P4 Örebro.

Patrik Jämtvall (L) säger till P4 Örebro att det är ”slående” att mer än 4 000 namn redan har underkänts.

– Vi på Liberalerna kommer ju då lämna in en förfrågan om att få tillgång till de här icke godkända namnen och titta på hur formfelen har skapats, och om det är formfel, och se om vi kan hitta någon lösning för att komma upp till det här antalet namn, säger Jämtvall.

– Jag vet att det finns en viss efterfrågan om att titta på det här och det har man ju all rätt att göra, säger Kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S) till P4 Örebro

– Det är ingenting som är dolt och jag vill också vara tydlig med att säga att det är ingenting som vi i majoriteten har varit med och räknat, utan det här är helt och hållet förvaltningen som har tittat och kontrollerat, fortsätter han.

Men en av granskningsledarna är den socialdemokratiska regionpolitikern Peter Björk, som tidigare röstat för BRT i regionfullmäktige. Att en aktiv politiker som engagerat sig i frågan varit med och lett granskningen kallar Patrik Jämtvall för ”ett kraftigt delikatessjäv” när Nyheter Idag intervjuar honom i början av november.

–  Jag tycker det är opassande, jag tycker det är viktigt att saker och ting går rätt för medborgarnas räkning. Vi politiker är skyldiga att jäva ut oss i händelse av minsta lilla misstanke att det kan bli problem i processen, säger Jämtvall till Nyheter Idag.

”Varken jag eller min arbetsgivare har uppfattat att det förelegat grund för jäv utifrån den arbetsuppgiften” skriver Peter Björk till Nyheter Idag. Enligt Björk var hans roll i granskningen av underskrifterna ”att vara bollplank för kollegorna som genomförde själva granskningen”.

I ett samtal mellan Markus Allard och Peter Björk framkommer att flera underskrifter underkänts på grund av att undertecknaren inte angett sitt postnummer. Detta trots att postnummer inte krävs inte för godkänd underskrift, enligt Staffan Wikell, jurist på Sveriges Kommuner och Regioner.

– Det klart, oftast finns det en postadress, men det viktiga där är att veta att man är folkbokförd i kommunen, att det finns en uppgift som kan visa det, att man bor i kommunen. Postadress är ju inte nödvändigt, säger Wikell till Nyheter Idag.

Efter att Nyheter Idag uppmärksammat saken tar kommunen bort kriteriet att postnummer eller postort måste anges för att en namnunderskrift ska vara godkänd.

Läs även: De underkända underskrifterna

Nyheter Idag publicerar sin första artikel om turerna kring namninsamlingen i Örebro den 5 november. Kort därefter går Örebro kommun ut med en lista på skälen till att underskrifter underkänts, som publiceras av P4 Örebro.

Där anges att sammanlagt 4 286 underskrifter blivit underkända. Av dem ska det största antalet, 1889 stycken, ha underkänts på grund av att ”Personen var folkbokförd i annan kommun”.

Underkända underskrifter i november
  • Personen var folkbokförd i annan kommun, 1889
  • Brister gällande personnummer, 812
  • Underskrifter med två fel eller fler, 484
  • Gatuadress saknas, eller är felaktig, 311
  • Namnunderskriften är äldre än sex månader, 281
  • Brist eller avsaknad av namnteckning eller namnförtydliganden, 220
  • Datum för underskrift saknas, 79
  • Felaktig uppgift eller avsaknad av postnummer eller postort, 79
  • Namn som strukits på listan, 65
  • Personen är för ung, 55
  • Frågeställning saknas, 11

24 namn till godkänt

Örebropartiet inleder emellertid en egen granskning av underskrifterna, och kommer i en första genomgång fram till att 922 namnunderskrifter blivit felaktigt underkända.

– Kommunen har inte följt lagen när de har underkänt exempelvis någon pensionär som varit lite darrhänt när hon skrivit sitt namn. Och då har granskande tjänstemän menat att ”det här är inte tillräckligt fint skrivet”, så har man tyckt att det här är otydligt och då måste man underkänna, säger Markus Allard till Nyheter Idag.

–  Eller någon person som bokstaverat i sin signatur, eller att man inte fyllt i kompletta uppgifter om adress. Den typen av grejer, där kommunen frångått det som lagen syftar till. Om det är otydligt så ska man gå på upplysning om adress, eller namn, så slår man in det och hittar personen. Det är så man ska jobba.

– Folkinitiativ är ingen tävling i byråkrati, utan det ett sätt för människor att kunna bidra till att sätta den politiska agendan i sin kommun eller region. Då ska man hellre fria än fälla. Det här är vedertaget inom statsvetenskapen och förvaltningsrätten.

När Örebropartiet sedan kontrollerat angivna personnummer mot folkbokföringen kommer partiet fram till att 1315 av de underkända personnumren har ändrats innan de kontrollerades mot folkbokföringen.

Har ni i de fallen skrivit in rätt personnummer och fått matchningar på dem?

– Ja. Och i de flesta fall är det väldigt tydligt vad som står. Det här är inte den mänskliga faktorn, utan det är jättetydligt att siffrorna har ändrats, säger Markus Allard.

Den 29 november har Örebropartiet ett möte med kommundirektör Peter Larsson och informationsförsörjningsdirektör Anna Berggrund, som varit ansvarig för kommunens granskning av namnlistorna. De informeras om Örebropartiets pågående granskning, enligt vilken ett stort antal namn har underkänts på felaktig grund.

Allard är även kritisk till att kommunen så tidigt gått ut med uppgifter om att namninsamlingen inte nått tillräckligt många underskrifter för att bli godkänd.

– Det jag sa i media, Markus och Peter, det står jag för, med den informationen jag har där och då. Och jag har inte gått ut i media på någon annans uppdrag än mitt eget, svarar Larsson på en inspelning som Nyheter Idag har tagit del av.

Örebropartiet skickar även sitt underlag till de styrande partierna S, C och KD samt det ledande oppositionspartiet M, vilket får M att vända i frågan och ansluta sig till oppositionens krav på en ny granskning av de underkända underskrifterna.

Läs även: ”Delseger” för Allard när underkända underskrifter räknas om i Örebro

Den 7 december beslutar kommunstyrelsen att en extern konsult ska granska hanteringen av namninsamlingen. Uppdraget går till konsultfirman PWC, som beskriver sig själva som ”marknadsledande inom revision och rådgivning” och tidigare bland annat gjort den ökända Sandviken-rapporten om invandringens lönsamhet som slogs upp stort i bland annat Dagens Nyheter.

Helena Ståhl (SD) yrkar bland annat på att underskrifterna ska kontrolleras mot folkbokföringen ”för att säkerställa att samtliga personnummer är inmatade korrekt”. Hennes yrkande avslås, och ärendet återremitteras endast ”för ytterligare beredning avseende granskning av inlämnade namnunderskrifter”.

Den 14 januari levereras konsultrapporten. Antalet underkända namn som ska granskas har sjunkit till 3 276  efter att kommunen gjort flera nya kontrollräkningar där tidigare underkända röster har godkänts. Framförallt har 879 personnummer som tidigare underkänts nu matchats mot folkbokföringen.

Underkända underskrifter i december

● Saknar fullständiga eller korrekta personnummer, 1 339
● Dubbletter, 109
● Tillhör individer som inte fyllt 18 år per den 12 oktober 2021, 10
● Saknar datum eller är daterade före 12 april 2021, 316
●  Saknar korrekt underskrift alternativt för/efternamn, 270
●  Saknar adressuppgift, 302
●  Inte folkbokförda i Örebro Kommun, 10

Rapportens uppdrag har begränsats till att granska om kommunen följt sina egna riktlinjer när underskrifterna underkänts. Rapporten kommer fram att kommunen inte har gjort det i 354 fall, vilket innebär att 11 936 underskrifter ska vara godkända, 24 mindre än de 11 960 godkända underskrifter som krävs.

Dessutom tillkommer 98 ”okategoriserade” underskrifter som rapporten varken vill under- eller godkända. Enligt rapporten handlar det om underskrifter ”där undertecknaren antingen har angivit siffor i fel ordningsföljd, angivit någon felaktig siffra eller matchas mot skyddad identitet”.

– Det kan mycket väl visa sig att de här 98 okategoriserade gör att vi kommer upp över spärren. Men kommunen har valt att inte titta på de namnen. De har valt att inte titta på vilka namn konsulten vänt. Och då är ju frågan varför man beställer en rapport om man inte ska göra något med den sedan, säger Markus Allard.

Enligt Örebropartiets egen granskning har 2 237 namnunderskrifter blivit felaktigt underkända, vilket skulle ge namninsamlingen 12999 godkända underskrifter. Det är över tusen underskrifter fler än vad som krävs.

– Vi har inte offentliggjort den, det finns ju personuppgifter där som kan vara känsligt, men vi har excel-dokument utan personuppgifter där man bara ser vad som blivit fel. Det är ett underlag som vi skickat till företrädare för de andra partierna, men trots det så väljer de att gå fram som de gör, säger Allard.

”Ett hot mot demokratin”

Så kommer det dramatiska mötet den 25 januari, som avbryts efter Allards inlägg i debatten.

– Jag försökte fråga om varför man fuskat med folkomröstningen, och då svarade man på allt annat än det, sedan hette det att jag hade dålig ton och att – om jag förstod det rätt – att jag är någon form av hot mot demokratin, säger Allard till Nyheter Idag.

Efter mötet lägger Martha Wicklund, ledamot i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet, ut en bild av sig själv med munnen igentejpad på Facebook och skriver att hon ”har fått nog av falska anklagelser, fått nog av trakasserier, fått nog av att en ledamot i kommunfullmäktige ska tillåtas att sätta agendan för alla andra”.

Marlene Jörhag, kommunalråd för Kristdemokraterna, skriver i en kommentar till Wicklunds inlägg att hon ”tycker det är bedrövligt att kommunfullmäktige, demokratins hjärta, tillåter alla dessa fula ord, personliga påhopp och grova svordomar”. Mats Gunnarsson, regionråd för Miljöpartiet i Region Örebro län, instämmer och tillägger att ”ÖP (Örebropartiet) har blivit ett hot mot demokratin”.

Anklagelserna mot Örebropartiet och Markus Allard kommer inte bara från det kommunala styret och stödpartierna. I en krönika i Nerikes Allehanda jämför Anders Åhlin, oppositionsråd för Moderaterna, Allard med Lenin och skriver att han känner igen Örebropartiets taktik från ”historian om Sovjetunionens uppkomst, eller vilken röd totalitär stat som helst”.

– Idag är det så att vi har många förtroendevalda som är vanliga örebroare, undersköterskor och poliser och lärare och allt vad det är som vi har i vårt parti och i andra partier som idag skräms i stort sett till tystnad, för man är rädd för repressalier utifrån vad då Örebropartiets retorik liksom innebär, säger Åhlin till P4 Örebro.

Allard säger till P4 Örebro att debatten om hans ton i själva verket beror på att han ställt frågan om mutor varit involverade i hanteringen av namnunderskrifterna.

– Det handlar ju inte om tonen. Jag har blivit beskylld för att vara både Josef Stalin och Adolf Hitler och det ena med det tredje, och det beror ju på vilken dag och vilket parti det är som attackerar mig. Jag lägger mig ju inte ned på golvet och börjar gråta för det, säger Allard.

Samtidigt föreslår Kommunfullmäktiges presidium en ändring i fullmäktiges arbetsordning för att ”stärka de demokratiska processerna”. Ändringen innebär att ordföranden ges utökade befogenheter att avbryta och utvisa talare samt upplösa sammanträden i fall en talare ”skulle avlägsna sig från ämnet eller tillåta sig personligen nedlåtande uttryck”.

Den 16 februari avslås folkomröstningen i Örebro kommunfullmäktige med röstsiffrorna 39 mot 24, vilket är lägre än den majoritet på två tredjedelar som hade krävts för att avslå folkomröstningen om namninsamlingen hade godkänts. Beslutet kommer överklagas till förvaltningsrätten av L, ÖP och SD enligt uppgift till Nyheter Idag.

”Alltså då har jag varit två dagar på jobbet”

När Nyheter Idag talar med Örebros Kommundirektör Peter Larsson vill han först inte kännas vid det uttalade han gjorde när han var ny i tjänsten den 3 november.

– Alltså då har jag varit två dagar på jobbet. Jag tror att jag kommunicerade någonting runt den 30 november, men om jag skulle ha kommunicerat något runt den 3 november som du säger då så har jag naturligtvis fått någon kortfattad rapport kring vilken metod och granskningsupplägg man har gjort och inte kunnat se något problem från den och uttalat mig runt den då, säger Larsson till Nyheter Idag.

–  Men allt det här finns dokumenterat i alla mått och steg, vad jag har gett för både kommunikation och uppdrag att kontrollräkna och ta in en oberoende konsult just för att kommunstyrelsen ska få ett korrekt beslutsunderlag. Det har varit mitt enda intresse i detta.

–  Därför bad vi själva om mer tid. Det tycker jag är viktigt att säga, det var vi själva som bad om mer tid för att göra en korrekt räkning, både fortsätta räkna själva och ta in en oberoende konsult. Jag har också sagt vid något tillfälle att det är beklagligt att siffrorna varierar så mycket. För det är det, det är inte tu sagt om det.

De här 98 namnen som konsulten beskriver som ”okategoriserade”, har ni granskat dem för att se om man kan få tag på de här personerna?

– Då är det så att jag vet inte vilka 98 de här är, eftersom den här revisionsfirman har räknat helt oberoende och helt utan min insyn eller någon annans insyn. Så jag har ingen aning om vilka det här är, om de har varit med i vår egen räkning eller inte.

–  Men jag tycker det är viktigt att de som har genomfört räkningen och kan metoden svarar på alla den här typen av detaljfrågor, för det är ungefär som att be mig kommentera ett bokslut va, alla detaljer i ett bokslut.

–  Jag kan bara säga det att vi har gjort vad vi kan för att få två siffror, den egna räkningen och dessutom ta in en oberoende för att ge så bra beslutsunderlag som möjligt.

Kan inte de här 98 namnen eventuellt leda till att det finns tillräckligt många underskrifter?

– Jag kan inte kommentera det, för jag vet inte vilka 98 namn det är. Jag har inte varit delaktig i vare sig vår egen räkning eller konsultfirmans räkning utan vi har bett dem räkna fram ett tal som underlag för att bedöma om man kommer över eller under den här gränsen. Jag kan inte svara på den typen av frågor.

Larsson hänvisar Nyheter Idag till enhetschef Mats Guldbrand, som skriver att det var olyckligt att förvaltningen gick ut så tidigt som 3 november med att döma ut namninsamlingen, då skillnaden mellan den första granskningen och de senare visade sig så stor.

”Den 3 november valde förvaltningen att gå ut med ett pressmeddelande, detta gjordes innan ärendet hade beretts färdigt samt hanterats politiskt, och det var olyckligt då uppgiften inte stämde” skriver Guldbrand.

Guldbrand tillstår även att uppgiften om att 1889 personer som skrivit under namninsamlingen var folkbokförda i en annan kommun, som kommunen gick ut med i november, var felaktig. I själva verket hade de 1889 ”studsat”, det vill säga hittades inte inte Örebro kommun.

”Uppgiften var felaktig och korrigerades inför Kommunstyrelsens sammanträde i januari, då beslutet fattades” skriver Guldbrand till Nyheter Idag.

Guldbrand skriver också att man från kommunens sida inte haft möjlighet att granska de 98 okategoriserade namnen från rapporten. ”I deras rapport fastslår de inte vilka dessa 97 underskrifter är som de redovisar som okategoriserade, den informationen finns inte sammanställd” skriver han.

Markus Allard har tidigare varit medarbetare på Nyheter Idag.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.