De underkända underskrifterna

Bild: Arbetet med de omstridda snabbuss-systemet pågår i Örebro. Foto: Privat.

I oktober lämnades en namninsamling för en folkomröstning in till Örebro kommun. Antalet insamlade namn överträffade med marginal det som krävs för en folkomröstning om de system av snabbussar Örebro kommun planerar. Men nära en tredjedel av namnen förkastades som ogiltiga, i strid med lagen om folkomröstningar. En av de ansvariga för granskningen av namnlistorna var en socialdemokratisk politiker som röstat för införandet av snabbussarna i landstinget.

Örebro kommun och region planerar att bygga ett system med snabbussar, Bus Rapid Transit/BRT, i Örebro, och arbetet med den första etappen har påbörjats. Men det finns ett motstånd mot planerna i kommunen, och Liberalerna, Örebropartiet, Sverigedemokraterna och initiativet Trafikupproret har gjort en namninsamling för att få till en folkomröstning i frågan.

– Det är dyrt, det är onödigt, det kommer försämra framkomligheten för i princip samtliga trafikslag, och ingen har egentligen bett om det här, säger Markus Allard, partiledare för Örebropartiet.

– De påstår att det ska gå snabbare att åka buss men det stämmer ju inte. Det kommer inte underlätta trafiksituationen utan tvärtom stocka igen trafiken, och då är det onödigt att slösa en miljard, menar Allard.

En miljard? Enligt kommunen kommer den första etappen kosta 250 miljoner.

– Ja, men det är genierna på Örebro kommun som kommit fram till den kostnaden. Då kan jag ställa en motfråga till offentligheten, om någon kan komma på ett tillfälle då Örebro kommun hållit budget?

– Spoiler alert, det har aldrig hänt, de vet inte hur man håller en budget. Dessutom behöver man kolla på indexuppräkningar, men också de kostnader som man har gömt i relation till den prognostiserade kostnaden.

– Till exempel V/A-arbeten på hundratals miljoner som kommer genomföras på grund av BRT också, som inte är inkluderade i de här 250. Vi kommer närma oss en miljard bara på etapp ett tror jag.

För att en folkomröstning ska bli av krävs enligt lagen om kommunala folkomröstningar att minst tio procent av de röstberättigade i kommunen undertecknar namnlistan, vilket i Örebros fall innebär cirka 12 100 underskrifter. Den 12 oktober lämnades omkring 15 200 namnunderskrifter för en folkomröstning in till kommunen.

Men nu har kommunen underkänt omkring 4 500 namnunderskrifter, alltså nästan en tredjedel av de som samlats in. En av de som arbetat med att gå igenom underskrifterna är Peter Björk, enligt Nerikes Allehanda som granskningsledare.

”Kraftigt delikatessjäv”

Men Peter Björk är även regionpolitiker för Socialdemokraterna, och säger i ett inspelat samtal med Markus Allard att han dessutom röstade för BRT i regionfullmäktige. Björk menar dock att hans politiska engagemang för BRT inte har påverkat arbetet med granskningen.

– Vi har ju haft ett upplägg där ingen har varit ensam med rösterna, utan allt granskande har ju varit minst två tjänstemän tillsammans, säger Björk till Allard.

Liberalernas Patrik Jämtvall kallar emellertid Björks arbete med att godkänna namnunderskrifter för ”ett kraftigt delikatessjäv”.

–  Framkommer uppgifter om att det finns en regionpolitiker, som har uppdrag för ett styrande parti, varit med och gjort det så skulle jag vilja påstå att det är ett kraftigt delikatessjäv. Alldeles oavsett om cheferna hos den här tjänstemannen har godkänt det. Ja, i så fall är det ju än värre faktiskt, säger Jämtvall till Nyheter Idag.

–  Det är säkert så att den här personen gjort det i all välmening, om det är så, men det finns ändå tvivel om parts oberoende. Vi har ju inte moderater och socialdemokrater som sitter och tar emot röstsedlarna i våra normala allmänna val, utan det är ju partipolitiskt obundna personer, som i alla fall inte är aktiva med offentliga uppdrag.

–  Jag tycker det är opassande, jag tycker det är viktigt att saker och ting går rätt för medborgarnas räkning. Vi politiker är skyldiga att jäva ut oss i händelse av minsta lilla misstanke att det kan bli problem i processen, säger Patrik Jämtvall.

”Varken jag eller min arbetsgivare har uppfattat att det förelegat grund för jäv utifrån den arbetsuppgiften” skriver Peter Björk till Nyheter Idag. Enligt Björk var hans roll i granskningen av underskrifterna ”att vara bollplank för kollegorna som genomförde själva granskningen”.

”Beslutet om en underskrift var godkänd eller underkänd låg på de som granskade men upptäckte de några oklarheter så kunde de fråga mig som just bollplank. Hållningen var att ”hellre fria än fälla” om det var svårt att utläsa någon uppgift och låta underskriften gå vidare till kontrollen mot folkbokföringen förutsatt att alla uppgifter fanns” hävdar Björk vidare.

”Vi behövde sätta liksom en bedömning någonstans”

I det inspelade samtalet med Markus Allard, som Örebropartiet publicerat på Youtube, säger Björk att man i granskningen av namnunderskrifterna valt att utesluta de personer som inte uppgett postnummer i sin adress.

Markus Allard: Om man inte har uppgett sitt postnummer utan sitt gatuadress, skulle det anses vara en godkänd röst?

– Nej, för då saknas ju faktiskt uppgiften om postnummer.

Allard: Säger lagen att man måste ha fullständiga adressuppgifter eller säger lagen att man behöver uppgifter om adress?

– Den säger uppgifter om adress. Så visst, det kanske finns öppning för tolkning där att det skulle räcka med gatuadress.

Allard: Vem är det som har tagit initiativ till den tolkningen?

– Det kommer från vår arbetsgrupp som har jobbat med själva förutsättningarna om man säger, så just den principen om man säger, den kommer egentligen från kommundirektören.

Allard: Kommundirektören? Är det han nya då?

– Det här var ju samma vecka som underskrifterna lämnades in, så hans företrädare.

Kommundirektör Peter Larssons företrädare är Eva Håkansson, som var tillförordnad kommundirektör från november 2020 fram tills Peter Larsson tillträdde posten den 1 november i år.

När Nyheter Idag kontaktar Håkansson för att fråga om beslutet att stryka de namn som inte uppgett postnummer svarar hon att hon inte längre är i tjänst och inte kan besvara frågan.

– Alltså jag kan inte riktigt svara, för att jag har ju inte den djupaste kunskapen om det, utan jag litar ju till juridiken, som har gjort bedömningar i kommunen, säger Eva Håkansson till Nyheter Idag, och hänvisar till Anna Berggrund, som är informationsförsörjningsdirektör på Örebro kommun.

– Vi har ju gjort så att vi har utgått ifrån att det ändå ska vara en adressuppgift med de uppgifter som behövs för att man ska kunna säkerställa att man är bosatt i den kommunen där initiativet är taget, säger Anna Berggrund till Nyheter Idag.

Men om vi säger att det finns en väg i Örebro som heter Örebrovägen, och någon anger ”Örebrovägen 17” utan postnummer, då borde det väl gå att kolla mot folkbokföringen och även kontakta personen utan att ha ett postnummer?

– Jo, men det vi har gjort är också att vi behövde sätta liksom en bedömning någonstans så att vi inte hamnade… eller såhär är det, vi behövde sätta någonstans hur vi skulle tolka materialet så vi inte hamnade i en bedömning att räcker det med en halv adress, eller med en fjärdedels adress, eller ”räcker det om det här saknas”? Så då valde vi att i ett första läge titta då att det skulle vara fullständig adressuppgift.

Berggrund återkommer till Nyheter Idag med ett mejl efter diskussion med en kommunal jurist. I mejlet citerar Beggrund den lag som reglerar initiativ till folkomröstningar, Kommunallagen 8 kap. 2 §.

”Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser” står det i lagen.

”Uppgift om adress” måste anses åsyfta fullständig adress till vilket postnummer hör” skriver Berggrund till Nyheter Idag.

”Postadress är ju inte nödvändigt”

I förarbetet till lagen från 1993 står det att  ”kravet på namnförtydligande och adress ställs för att kommunen eller landstinget, om det av någon särskild anledning skulle anses påkallat, skall kunna kontrollera behörigheten hos dem som skrivit under initiativet”.

Staffan Wikell, jurist på Sveriges Kommuner och Regioner, säger till Nyheter Idag att en gatuadress ska räcka för att en namnunderskrift ska bli godkänd enligt lagen.

– Postnummer kan du lätt ta reda på. Om allt det andra finns med tror jag inte det är nödvändigt. Allting annat är ju väldigt detaljerat va, namnteckning och datum och namnförtydligande och personnummer, sedan står det ”uppgifter om adresser”.

– Det klart, oftast finns det en postadress, men det viktiga där är att veta att man är folkbokförd i kommunen, att det finns en uppgift som kan visa det, att man bor i kommunen. Postadress är ju inte nödvändigt.

Vad är meningen med att ha uppgifter om adresser, vad ska man kunna använda det till?

– Folkbokföringen, att man vet att du är bosatt i kommunen, att du är behörig att skriva under, röstberättigad i kommun och region. Så du ska vara 18 år eller över och folkbokförd i kommunen.

Svedala kommun hade en folkomröstning om en eventuell etablering av en kriminalvårdsanstalt i kommunen år 2019. I den namninsamling som föregick folkomröstningen valde tjänstemännen i Svedala kommun att godkänna underskrifter där postnumret saknades.

– Vi hade inte så djup diskussion om det, för namninsamlingen var så omfattande med så många namnunderskrifter, så att vi skulle ha en folkomröstning. Det var inte att det var på håret så att säga, säger Kristina Larsen, utredare på kanslienheten i Svedala kommun.

– Politikerna ville också pröva frågan, så det var inte så att vi tjänstemän skulle nagelfara så att vi kunde säga nej, tillägger Larsen.

Patrik Jämtvall från Liberalerna säger att man kommer granska de namn som plockats bort från namninsamlingen.

– Nu låter man kanske som en dålig förlorare, men jag har ansvar för att de här 4 500 namnen som har blivit bortplockade, jag har ett ansvar inför medborgarna att kolla över om det stämmer överens med vad som stipuleras i kommunallagen gällande folkinitiativ och folkomröstning. Så enkelt är det.

Även Örebropartiets Markus Allard kommer begära ut de borttagna namnen och gå vidare med frågan. Han har också ett erbjudande till Örebro kommun.

–  Jag kan göra om den här namnräkningen. Om det inte är något problem att socialdemokratiska politiker får räkna de här namnen och till och med vara granskningsansvariga, då kan det väl inte vara något problem om Örebropartiets politiker är det?

Beslutet om folkomröstningen ska hållas eller inte kommer fattas i december.

Markus Allard har tidigare varit medarbetare på Nyheter Idag.

Läs även: Allard: ”Det här är större än Örebro”

stöd nyheter idag

Till skillnad från många av våra konkurrenter bland etablerade och alternativa medier tar Nyheter Idag inte emot ett öre i statsbidrag för vår verksamhet. Istället lever vi på frivilliga betalningar från våra prenumeranter.

Om du vill läsa fler reportage som det du just har läst, stöd oss genom att bli PLUS-medlem.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.