DEBATT Jonas Sjöstedt påstod under SVT:s partiledardebatt att kärnkraften är en föråldrad teknik. Han har fel – tvärtom är det en teknik under utveckling, som ger fossilfri och stabil el till skillnad från vindkraften och kolkraften. Ska Sverige minska beroendet av fossila bränslen och garantera vår industri elförsörjning behövs satsning på ny modern kärnkraft, skriver Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Under partiledardebatten lyfte Jonas Sjöstedt fram att kärnkraften skulle vara en föråldrad teknik att likna vid att investera i kassettbandspelare, vilket visar på vilken nivå det tekniska kunnandet ligger hos vänstern.

Först ska väl sägas att all energi vi använder är tack vare kärnkraften som frigörs, antingen genom fission på jorden eller genom fusion i solen. Vindkraften har människan nyttjat i tusentals år i exempelvis väderkvarnar, den första koncentrerade solfångaren byggdes redan 1767 och lägesenergin i vattenkraften har nyttjats i över tusen år. Alla dessa har initialt varit kostsamma och det är tack vare forskning och utveckling som de blivit alltmer gångbara.

Kärnkraften däremot har vi inte nyttjat ens under ett sekel och det som gör den intressant är den stora avkastning man får på den energi som investeras i kraftkällan, där man är vida överlägsen andra tekniker. Exempelvis frigörs cirka 50 miljoner gånger mer energi per reaktion i fissionsprocessen än vid förbränningsprocessen..

Från samma politiska läger pratas det gärna om klimatet och höjda krav på utsläpp. Samtidigt som vi vet att svensk basindustri, skolor, sjukhus, såväl som hushåll är alla beroende av tillförlitliga elleveranser oavsett tid på dygnet eller årstid. Den ökade andelen väderberoende och därmed icke planerbar kraftproduktion i Sverige har medfört att en stor del av elproduktionen inte infaller samtidigt som när efterfrågan är som störst. Något som riskerar att öka vårt beroende av kolkraft och rysk gas under de kalla dagarna på vintern. Ska vi långsiktigt kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft med låg klimatpåverkan behövs även planerbar kraftproduktion, där kärnkraften står sig väl med mycket låga utsläpp av växthusgaser för den el som produceras.

Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Kärnkraften behöver, till skillnad från idag, ges ett klart uttalat utrymme inom de prioriterade forskningsinsatserna för energi.

Tillsammans med kärnkraftsforskning kan den fjärde generationens kärnkraft ge en renässans – på riktigt – för fossilfri elproduktion. Med moderna kärnkraftverk kommer vi i Sverige kunna fortsätta producera kärnkraftsel i oförminskad eller höjd effekt under tusentals år, utan att behöva bryta något nytt uran överhuvudtaget.

Avfallsmängden minskas med uppemot 99 procent och dessutom minskar behovet av slutförvar från 100 000 år till under cirka 1000 år. Lägg till detta satsningar för internationella åtgärder och energieffektivisering framför åtgärder som slår mot svensk konkurrenskraft och jobb utan någon mätbar påverkan på miljöproblemen globalt.

I ett globalt perspektiv noterar FN:s klimatpanel att fossila energikällor som kol och olja behöver minska stort fram till 2050 samt att elproduktion från kärnkraft behöver öka med upp till 190 procent.

Nu är det upp till de andra partierna att visa att man menar allvar. Vill man ha ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft stänger man inte dörren för fossilfria alternativ, utan tvärtom, satsar på mer och modernare kärnkraft och flyttar de klimatpolitiska resurserna dit de gör mest nytta, på forskning och utveckling samt internationella insatser.