Socialdemokraterna föreslår fotboja och samhällstjänst för unga personer som dömts för brott eller har koppling till grov kriminalitet. Förslagen får emellertid kritik från vänster, då de liknar förslag som tidigare lagts fram av regeringen och Sverigedemokraterna.

I november förra året höll regeringen en pressträff där man presenterade förslag för att stoppa rekryteringen av barn och ungdomar till kriminella gäng.

– Sverige befinner sig i ett exceptionellt allvarligt läge.  Rekryteringen av barn och unga in i de kriminella gängen måste helt enkelt stoppas, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) enligt SVT.

Ett av förslagen som skulle utredas var att Socialtjänsten ska få möjlighet att använda elektronisk fotboja på unga som dömts för brott eller har koppling till grov kriminalitet, exempelvis efter avslutad placering på Sis-hem för att säkerställa att de unga inte återfaller i kriminalitet.

– Det är viktigt att man inte på direkten dras tillbaka in i gängen, sade Waltersson Grönvall.

Nu presenterar Socialdemokraterna ett liknande förslag. Det handlar om partiets arbetsgrupp för att knäcka gängen och stoppa nyrekryteringen, som vill att Socialtjänsten ska kunna punktmarkera unga i riskzonen med personliga övervakare eller elektronisk fotboja.

Riksdagsledamoten Teresa Carvalho (S) som leder arbetsgruppen säger till Expressen att förslaget kan bli kostsamt, men att gängkriminaliteten är ännu dyrare i längden.

– Det offentliga måste helt enkelt stå för en ökad kostnad här och nu för att bespara samhället väldigt höga kostnader och grövre kriminalitet längre fram, säger hon till tidningen.

Socialdemokraterna föreslår även att unga på glid in i gängkriminalitet ska tvingas gå i skolan, med en skolplikt som utvidgas till att gälla även gymnasiet. I vissa fall ska skolan kunna ersättas med arbetsplikt i offentlig sektor.

– Framför allt tänker jag att det handlar om jobb inom kommunen, men det skulle också kunna vara myndigheter och statliga bolag, även Samhall. Det jag primärt tänker mig är städning, renhållning, att klippa gräs, tvätta kommunens bilpool, säger Carvalho till Expressen.

Det förslaget liknar i sin tur ett förslag som Sverigedemokraterna presenterade i augusti 2022 om att införa samhällstjänst för barn och ungdomar i ”nedbrytande syfte”, så att de skulle tvingas exempelvis sanera klotter eller plocka fimpar i samma område där de tidigare varit brottsaktiva.

– Det är en form av samhällstjänst med vad jag kallar statusnedbrytande syfte, sade SD:s rättspolitiska talesperson Tobias Andersson till TT.

Partiet ville även sänka straffbarhetsåldern till 13 år, samt införa möjligheten samhällstjänst för ännu yngre barn.

– Tyvärr har vi ett läge med allt yngre som begår brott. Det finns varningsrapporter om alltifrån nioåringar, och där uppstår en situation där de naturligtvis inte ska sitta på Kumla. Då tror jag att den här typen av samhällstjänst skulle fylla en funktion, sade Andersson.

Den gången fick SD:s förslag hård kritik. Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstad universitet, sade till Dagens Nyheter att det är ”helt omöjligt” för Socialtjänsten att medverka till att ge ett barn en påföljd.

– Det är såklart helt omöjligt. Socialtjänsten finns till för att stödja och stärka barn i deras utveckling genom stödjande insatser. Socialtjänsten har ingen laglig rätt att utdöma straff, sade hon med hänvisning till portalparagrafen i socialtjänstlagen.

– Den handlar om att man ska främja människors levnadsvillkor och ytterst ansvara för att barn inte ska fara illa. Det går att luta sig både mot socialtjänstlagen och barnkonventionen där barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn under 15 år och där det inte finns några inslag av bestraffande åtgärder.

Även Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universiten, var kritisk till utspelet.

– Den som är under 15 år kan såklart begå brott, men det som händer då är att det är andra åtgärder som sätts in. Det handlar om sociala insatser, om allt från att man måste göra insatser i familjen eller att barnet omhändertas enligt lvu, sade han till DN.

Socialdemokraterna har fått kritik internt för att deras förslag när det gäller migrations- och rättspolitik är alldeles för lika de förslag som Sverigedemokraterna tidigare lagt fram. Men Teresa Carvalho menar att skillnaden mellan S och SD fortfarande är stor.

– När vi säger att vi behöver en stram invandring så handlar det för oss om att vi nu behöver förutsättningar att bygga en starkare samhällsgemenskap där alla, oavsett etnicitet eller religion, kan ingå. Då måste samhället kliva in och erbjuda det krav och stöd som krävs, säger hon till Expressen.

Men kritiken mot S fortsätter från vänsterkanten. Den före detta S-profilen Mattias Irving menar exempelvis att förslagen från hans tidigare parti är ”direkt samhällsfarliga”.

”Socialdemokraternas populistiska utspel har slutat vara pinsamma och börjat bli direkt samhällsfarliga. Hela debatten i samhället har funktionellt spårat ur. De antirasistiska värderingar som var mainstream för femton år sen har nu marginaliserats. S bär ett tungt ansvar för det” skriver Irving i ett inlägg på X.

Läs även: S-topp vill blanda befolkningen – kräver att invandrare blir svenskar ”i hjärtat”