Den okontrollerade invandringen kan vara dyrare än till och med de flesta invandringskritiker inser. Offentliga utgifter är bara en del av kakan idag: En stor del av migrationsnotan betalar du antagligen från din redan beskattade lön, skriver John Gustavsson, filosofie doktor i nationalekonomi.

När migrationens kostnader diskuteras så pratar man nästan alltid om hur mycket den kostar staten, regionerna och kommunerna. Hur mycket pengar det rör sig om beror på vem du frågar, och vilka kostnader man räknar som migrationsrelaterade. Sällan pratar man dock om de dolda utgifter, alltså utöver de som betalas via skatten, som vanliga människor också måste stå för som en konsekvens av migrationspolitiken.

Bostadsmarknaden är ett bra exempel. Migrationspolitiken har som bekant gjort många tidigare trygga stadsdelar till så kallade ”utsatta områden”. När hederliga medborgare tvingas flytta till dyrare områden för att få samma trygghet som de tidigare haft, så är detta en dold migrationskostnad.

Betänk att du tidigare betalade 8 000 kronor i månaden för att bo i ett tryggt område som sedan på grund av okontrollerad migration blir otryggt. Du flyttar till ett annat område, lika tryggt som ditt förra område brukade vara, men du måste nu betala 10 000 kronor för att bo där.

Invandringspolitiken kan då sägas ha kostat dig 2 000 kronor i månaden. Om ditt nya område dessutom råkar ligga längre från din arbetsplats så tillkommer ytterligare pendlingskostnader.

Belastningen på vården är en annan kostnad. Att Sveriges invandringspolitik lett till längre vårdköer är ett faktum. Längre vårdköer leder dels till mänskligt lidande, men också till förlorade intäkter: Om den okontrollerade migrationen gjort så att din vårdkö blivit en månad längre och du därför måste vara sjukskriven en månad längre än tidigare, så är inkomstbortfallet denna månad då du inte får någon lön utan bara sjukpenning också det en kostnad som migrationen orsakat dig som inte syns i statsbudgeten.

Trygghet kostar också pengar idag. Säkerhet – lås, larm, kameror och andra anordningar – är ett område där svenskar spenderar allt mer pengar. Denna trend har pågått i årtionden, och är en direkt konsekvens av den otrygghet som brett ut sig i spåret av den oansvariga invandringspolitiken.

Den trygghet som tidigare garanterades av det statliga våldsmonopolet, är idag en produkt som konsumenter får betala för i den mån de kan. Att själv sätta upp övervakningskameror med larmfunktioner över sitt eget hem kan utan problem kosta 15 000. För de som inte har sådana pengar att lägga ut finns larmsystem att hyra, men dessa kostar såklart sedan ett antal hundralappar varje månad. Pengar som, om det inte vore för invandringspolitiken, hade kunnat gå till något annat.

Försäkringsbolagen har också noterat den växande otryggheten, vilket är en stor anledning till att hemförsäkringarna snabbt blivit dyrare de senaste åren. Ännu en dold kostnad.

Ingen vet exakt hur mycket alla dessa dolda kostnader blir sammanlagt. Helt klart varierar ”notan” från person till person, inte minst beroende på var i landet man bor. I budgetdebatten i höst så kommer invandringens och integrationens kostnader säkerligen och med all rätt återigen bli ett hett omdiskuterat ämne. Det är då viktigt att komma ihåg att de offentliga utgifterna för många människor faktiskt bara utgör toppen av ett väldigt dyrt isberg.

John Gustavsson