ÖSTERSUND Det är inte bara i en liten brukskommun som Filipstad som kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar. I Östersunds kommun har kostnaderna för ekonomiskt bistånd på ett år ökat med 17 procent.

Hittills i år – till och med juli – har 33,6 miljoner kronor gått till ekonomiskt bistånd i Östersunds kommun, eller 4,8 miljoner kronor i snitt per månad. Förra året var genomsnittet 4,1 miljoner kronor per månad. Helén Eurenius, chef för Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Östersund, bekräftar att kostnaderna för det ekonomiska biståndet har ökat.

– Ja, vi ser att vi får fler stora hushåll som behöver ekonomiskt bistånd, säger hon när Nyheter Idag ringer upp.

I ett mejlsvar beskriver hon situationen ytterligare.

”Från att ekonomiskt bistånd har legat på en jämn nivå för åren 2014 till 2019 ökar nu utbetalningarna på grund av att antalet hushåll har ökat. Fler medborgare blir utförsäkrade från Försäkringskassan och högre boendekostnader ger högre kostnader för kommunerna”, skriver hon.

Läser man Östersunds årsbudget för 2019 (sidan 77) hittar man följande analys från tjänstemännen om orsakerna till att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar.

”Under de första fem månaderna år 2018 har antalet familjer med barn med långvarigt behov av försörjningsstöd åter ökat. En stor andel av ökningen utgörs av utrikesfödda stora familjer/hushåll som ej nått egen försörjning under etableringsperioden.”

Helén Eurenius säger att man inte har kunnat dra samma slutsatser under 2019. Däremot ser man att det är stora hushåll.

Det finns ingen koppling mellan att nyanlända slutar få etableringsstöd och ökningen av ekonomiskt bistånd?

– Nej, något sådant ser vi inte – den generella orsaken är bland annat en trängre arbetsmarknad för de som står långt från arbetsmarknaden, säger Helén Eurenius.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har däremot tidigare konstaterat de två åren som den statliga etableringsersättningen betalas ut inte räcker för att täcka kommunernas kostnader. SKL:s VD Vesna Jovic skrev i en krönika:

”(…)Vi menar också att tiden med etableringsersättning måste kunna förlängas för att öka chansen till en varaktig etablering. Här talar siffrorna sitt tydliga språk. Av de som lämnade etableringsuppdraget förra året var sammantaget 33 procent av deltagarna i arbete eller studier efter två år.(…)”

Hur många av de som får ekonomiskt bistånd av Östersunds kommun som är före detta nyanlända invandrare vet man inte på kommunen.

”Vi har ingen särredovisning för specifika grupper i samhället, allt utgår från individuella beslut”, skriver Helén Eurenius.

En del av Östersunds kommuns sociala verksamhet finansieras med statliga bidrag. 2016 tog man emot 181 miljoner kronor i statliga medel (avser bland annat vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, nyanlända, Svenska för invandrare). Något som minskade till 133 miljoner kronor 2018 – en minskning med 48 miljoner kronor. Minskningen beror framförallt på sänkt ersättning för så kallade ensamkommande barn.

”När Migrationsverket ändrade reglerna för dygnsersättningen för ensamkommande barn från 1 900 kronor per dygn till dagens ersättning 750-1350 kronor/dygn blev det en stor obalans mellan kommunens intäkter och kostnader”, skriver Helén Eurenius.

Samtidigt har kommunen fått använda mer kommunskatt till den sociala verksamheten. Även om kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat är det placeringar för barn och vuxna i särskilda boenden, som HVB- eller LVU-hem som dragit i väg kostnadsmässigt uppger Helén Eurenius.

Östersund fattade 2016 beslut om att ta emot minst 300 kommunplacerade flyktingar varje år. Mannen bakom förslaget, kommundirektör Anders Wennerberg, sade till Länstidningen i Östersund i samband med att beslutet skulle tas:

– Vi vill visa en ambition genom att sätta en minimigräns i stället för att jobba med tak. Vi vill visa att vi vill göra en insats och det är viktigt för att vi ska klara arbetsmarknaden och arbetskraftsförsörjningen framöver, sade Wennerberg som också talade om ett inflöde av ”kompetens”.

– Det vi vet är att det behövs kompetens i vår kommun och att vi får hit massor av kompetens. Men vi behöver kartlägga den. Vi måste bli bättre på att inventera vilken kompetens vi får hit och sedan validera det genom att ha dem i arbete ett tag där de får visa vad de kan, sade Wennerberg.

Djupdyker man i siffrorna i Östersunds årsbudget ser man att fram till 2016 minskade antalet invånare som fick ekonomiskt bistånd – från 4,2 procent (2015) till 3,78 procent (2016).