SVERIGE Mitt under en brinnande högkonjuktur ligger löneutvecklingen på en historiskt låg nivå i Sverige. Enligt en ny analys av Nordea beror det till stor del på att hög arbetslöshet bland utrikesfödda håller tillbaka lönerna.

I en ny analys av Nordea förklaras det varför Sverige har en väldigt svag löneutveckling mitt under brinnande högkonjuktur. Analysen pekar på tre huvudanledningar bakom den tröga löneutvecklingen: hög arbetslöshet bland utrikesfödda, lågt ställda förväntningar och låg produktivitet, uppger Dagens Industri.

Att arbetslösheten sjunker är något som skulle kunna sätta fart på löneutvecklingen men Nordeas senioranalytiker Susanne Spector argumenterar för att hög arbetslöshet bland utrikesfödda trumfar effekten av allmänt sjunkande arbetslöshet.

Rapporten pekar på att den 15 procentiga arbetslösheten bland utrikesfödda är en bortglömd faktor bland ekonomer som håller tillbaka löneutvecklingen.

”I Sverige går åtta av tio nya jobb till utrikes födda, vilka sannolikt beaktar sin egen arbetslöshetsrisk snarare än den generella arbetslösheten när de formulerar sina löneanspråk”, skriver Susanne Spector.

Till följd har även löneanspråken bland inrikesfödda sänkts. De låga förväntningarna är en del av en internationell trend och analysen spår att lönepåslagen kommer ligga kvar på historiskt låga 2,5 procent de kommande åren.

Produktivitetstillväxten är även lägre än i tidigare konjukturuppgångar, något som negativt påverkar löneutrymmet. Stora pensionsavgångar och en inströmning av nyanlända samt nyexaminerade unga dämpar tillfälligt den samlade produktiviteten hos arbetskraften.