STOCKHOLM På torsdagen presenterar Säkerhetspolisen sin årsrapport för 2017. Det är en dyster bild som målas upp av ett Sverige där säkerhetsläget har försämrats betydligt på senare år.

– När jag fick information om vad som hänt på Drottninggatan så blev jag jag tagen och förbannad, sade enhetschefen Fredrik Hallström på torsdagen under Säpos pressträff.

Den 7 april skedde det islamistiska terrordådet i Stockholm, och var kanske i sig den mest konkreta manifestationen av att Sverige har blivit mer osäkert.

”Säkerhetsläget i vår del av världen har försämrats och hoten mot Sverige är större än de varit på många år”, skriver Säpochefen Anders Thornberg i den nya årsrapporten.

Individer i våldsbejakande extremistiska miljöer har ökat från hundratals till tusentals, och tillväxten oroar Säpo.

”I nuläget är hotet störst från de våldsbejakande islamistiska extremisterna, men under året har antalet aktiviteter i vit makt-miljön varit påfallande många”, skriver Thornberg.

Nytt normalläge

Nu behövs samverkan mellan de europeiska länderna för att bekämpa terrorhotet, fortsätter han:

”Det nya normalläget är något som vi delar med övriga Europa. Attentaten i till exempel Manchester, London, Barcelona och Åbo har alla visat att vi behöver arbeta tillsammans för att möta hotet. Terrorismen känner inga gränser och vårt utbyte av information, nationellt och internationellt, har aldrig varit större.”

Underrättelsehotet mot Sverige är ”högt och ständigt pågående”, och Ryssland pekas ut som det största hotet mot Sverige i det avseendet. Säpochefen hänvisar i rapporten till fjolårets uppmärksammade it-skandal:

”Samtidigt ser vi att svensk skyddsvärd verksamhet har sårbarheter bland annat kopplat till brister i upphandling och kontroll av exempelvis utkontraktering av it-drift. För att försvåra för angriparna krävs att varje verksamhet gör sin säkerhetsanalys.”

Inför valåret

I år fokuserar Säpo också på höstens val och på att förhindra påverkansförsök från främmande makt. Dessutom ser myndigheten att samtalstonen har hårdnat vilket innebär ett större hot mot politiker och politiskt aktiva.

”Det svenska valsystemet är robust, decentraliserat och manuellt – och på så sätt svårt att påverka. Men det går inte att utesluta att främmande makt kommer att utnyttja den svenska valrörelsen för att stärka motsättningar i samhället och försöka försvaga det demokratiska styrelseskicket”, skriver Thornberg.

Texten kan uppdateras.