Det fanns varningssignaler som borde ha upptäckts och larmats till polis. Men inget hände, eller som terrorforskaren Magnus Ranstorp säger, det ”föll mellan stolarna”. I vart fall har minst 49 människor dött efter att en gärningsman öppnat eld i en moské i samband med fredagsbön. Händelsen kan också trigga andra att begå liknande dåd, varnar Ranstorp. – Internet har en jättestor roll och blir en ekokammare, säger han.

Fredagens terrordåd i en moské i staden Christchurch på Nya Zeeland är en världsnyhet. 28-årige Brenton Tarrant klev in i byggnaden med automatvapen samtidigt som han livesände det systematiska och hänsynslösa skjutandet. I samband med dådet lät Brenton sprida ett slags manifest och det står klart att han varit aktiv i olika islamfientliga internetforum.

Nyheter Idag har talat med den svenska terrorforskaren Magnus Ranstorp och han säger att det inte råder något tvekan om att händelsen verkligen är ett terrordåd. Och det finns kopplingar till Sverige, men även Norge.

– Han säger själv att han är terrorist, så utan tvekan han är det. Han har rasideologiska drag, han pratar om det vita moraliska fallet, han pratar om massinvandring. Han var mycket i Europa och reste runt och identifierade sig mycket med terrordådet på Drottninggatan. Han har ristat in det på vapnen och han har även kopierat en del från Breivik.

En faktor Ranstorp återkommande nämner är att de många islamistiska terrordåden som skakat Europa troligen har påverkat Brenton att själv agera med terrorn som vapen.

– Han säger sig vara inspirerad av Breivik, men det är inget superintellektuellt manifest. Det är mycket snabba puckar och halvskrivna sidor. Det viktiga är att han var säkert i Europa 2017 när det var jättemånga terrordåd. Det blev en trigger för honom.

Emellertid måste även svaren sökas hos Brenton själv. Enligt Ranstorp behöver man sätta sig in i Brentons liv och försöka skapa sig en bild av vad som förekommit i hans huvud. Även personlighetsdrag spelar en roll för att förstå varför han begick dådet.

– Han har definitivt narcissistiska drag. Han säger att han kommer dömas till fängelse och komma ut efter 27 år precis som Nelson Mandela. Och precis som Mandela säger han att han kommer vinna Nobels fredspris för det han gjort.

Om terrordåden i Europa varit en trigger för honom, skulle det kunna vara en trigger för andra i Europa?

– Det har triggats i väst. I England har det förhindrats högerextrema dåd. Ofta är det ensamagerande som sitter hemma på kammaren. De surfar runt på internet och plockar in lite vad som passar. Det blir en ekokammare av åsikter.

Att någon form av högerextremism, inte minst islamfientlighet, har motiverat Brenton går att sluta sig till. Samtidigt är det inte helt enkelt att peka på en enskild ideologi. Istället tycks det finnas ett hopkok av olika ideologier som Brenton hämtat inspiration från.

– Han sa sig samtidigt vara etnonationalist och eko-terrorist. Samtidigt som han är kommunist, socialist och anarkist. Det finns snurriga moment i hans manifest och han snurrar till det. Ibland skojar han till det. Han ser sig själv som en europé fastän han är född och uppvuxen i Australien.

En annan omständighet Ranstorp noterar är likheter med Breivik. Efter att studerat de namn som Brenton ristat in på de vapen som användes noterar Ranstorp att det finns historiska referenser. Vidare pekar terrorforskaren på att högerradikala strömningar från Balkan kan ha bidragit till att inspirera Brenton till dådet.

– Han har lånat lite från Breivik, kanske inte i manifestet. Men inristat på vapnen fanns det namn, det var historiska personer från slaget i Wien 1683 mellan kristna och muslimer. Det var många serbiska namn, det finns ganska många serber och kroater i Australien som har de här hårdföra högerextremistiska åsikterna.

– Det är mycket fokus på Balkan och serber i de namn han ristat in. Det är en mosaik av olika förebilder men också vad han vill egentligen.

Ranstorp berättar att i manifestet nämns Angela Merkel, vapenlobbyn i USA men även Turkiets president Erdogan och att Turkiet bör lämna Nato då de inte tillhör européerna. Men även Ebba Åkerlund som dog i samband med terrordådet på Drottninggatan i Stockholm samt Anton Lundin Pettersson som mördade skolelever i Trollhättan.

– Det är inga långa stycken. Han nämner Anton Lundin Pettersson i samma stycke som han nämner andra som begått masskjutningar.

Kan händelsen i Nya Zeeland trigga andra att begå liknande dåd?

– Ja, det hyllas nu i dessa kretsar i sociala medier. Jag har inte själv sett det, men jag har hört det från folk som har koll på det. Det är väl kanske lite annorlunda än Breivik för han attackerade arbetarpartiet och fick inte så mycket sympatier för det.

Går det förebygga sådant här på något sätt?

– Ja, han ristade inte bara in saker i vapnen utan också på patronerna och så vidare. Det lade han ut på internet tre dagar innan gjorde attentatet. Det låg ute och då frågar man sig varför upptäcktes inget och varför larmade ingen polisen?

Att Brenton i förväg signalerade att något var på gång är inget som förvånar Ranstorp. Tvärtom är det ganska vanligt att ensamagerande terrorister faktiskt avslöjar hela, eller åtminstone delar av, sina planer för någon närstående. Att Brenton lagt ut bilder på sina patroner dagar innan dådet menar Ranstorp är en tydlig varningssignal.

Emellertid var det ingen som verkade förstå vad som var på väg att hända. Om bara någon reagerat hade terrordådet förmodligen gått att stoppa.

– Många av de här ensamagerande är introverta, internet har en jättestor roll och blir en ekokammare. Men ofta vill de berätta för någon, eller berättar för någon närstående. Nästan 60-70 procent av de ensamagerande berättar för någon annan när de tänker göra någonting. Här föll det mellan stolarna.

Islamfientlighet och invandringskritik kan spela en roll

Den finns även en annan faktor som kan påverka gärningsmän att begå terrordåd riktade mot exempelvis muslimer. I såväl Sverige och som i Europa och andra delar av världen finns en kritik mot islam som kan ta direkt fientliga och hatiska uttryck. Det kan dels handla om aktörer i den alternativa mediesfären, men kanske än mer kommentarsfält, forum och andra platser på internet som Ranstorp kallar ”ekokammare”.

Emellertid är det ovanligt att terrordåd uppmuntras i dessa sammanhang, men en potentiell terrorist kan ändå påverkas av vad som står att läsa i dessa forum.

– Jag tror det kan ha en avgörande roll, för då ser han att det finns fler som kanske stödjer hans tes och så vidare. Men jag tror det är de individuella händelserna och det som hände i Europa 2017 när han var här som spelat störst roll. Det var det året det exploderade med antal dåd, du hade Manchester, Stockholm och alla möjliga. Han verkar även identifiera sig med offren.

Samtidigt menar Ranstorp att de som varit aktiva på samma forum som Brenton borde ha sett att något var på gång och rapporterat detta till polisen.

– Ska man förebygga detta behövs det kanske mer säkerhetsåtgärder vid vissa moskéer, men det handlar också mycket om att folk rapporterar in vad de ser på sociala medier. I det här fallet är det obegripligt att ingen gjort det.