SVERIGE Debattören Johan Ingerö riktar kritik mot Public Service i en debattartikel hos Expressen. Han tycker det är ett problem att sajter som han uppfattar står SD nära – till exempel Nyheter Idag, Fria Tider och Avpixlat – får lika stor spridning i sociala medier som public service. – Jag tror inte det är alldeles lyckat, säger Ingerö till Nyheter Idag.

Hos konkurrenten Expressen publiceras idag en debattartikel av den borgerliga debattören Johan Ingerö där han riktar kritik mot public service-bolagen SVT och Sveriges Radio. Han menar att eftersom public service är vänstervridet så blir effekten att sajter som Nyheter Idag, Fria Tider och Avpixlat växer.

Till stöd för den tesen tar han bland annat utgångspunkt i en undersökning av Martin Borgs från PR-byrån Miltton Labs. Den undersökningen visar att Nyheter Idag och Fria Tider tillsammans får mer reaktioner, eller spridning, i sociala medier än vad SVT och Sveriges Radio får tillsammans. Med detta som argument menar Ingerö att Public Service borde bli mer neutrala så inte sajter som den du nu läser på ska växa.

Nyheter Idag har talat med Johan Ingerö och han är rädd att vi i framtiden kan få ett medieklimat som mer och mer liknar USA, där det finns en tydlig vänstermedia och en tydlig högermedia.

– Jag tror att olika tittar- och lyssnargrupper skickas iväg åt olika håll. I de fall det handlar om er närstående så kommer de till er och i det fall det handlar om mer traditionellt allmänborgerliga kan det handla om att man till exempel fokuserar på internationell press, eller på medier med liberala ledarsidor, säger Ingerö till Nyheter Idag.

Men har det inte alltid varit så att folk söker sig till sina respektive medier som man konsumerar?

– Inte i den här utsträckningen. Det tror jag att man lätt kan säga. Det är ändå ganska nytt. Tidigare fanns konkurrensen mellan pappers- och etermedia. Sen kom internet och då öppnades en dimension till.

Var tror du vi landar om tio år, om du får göra någon framtidsvision?

– Jättesvårt. Jag skulle önska att det fanns fler mediearenor med ett brett genomslag. Jag tror det finns en poäng med det. Jag tror att skiktning inte är bra, jag tror att ekokammare är direkt farliga. Jag är inte så optimistisk. Sen ska det även sägas att Sverige inte är ensamma, det finns andra länder som har liknande problem. I USA kan man till exempel prata om Fox News mot MSNBC-syndromet.

Är det negativt menar du?

– Det är klart att de fyller någon slags funktion främst på underhållningssidan, men jag är inte särskilt förtjust i någon av kanalerna. Jag tycker att båda tenderar att bli ganska gapiga och ointresserade av motståndarens argument.

Har vi inte redan den situationen i Sverige?

– Jag säger inte att det här inte funnits tidigare, men att det blir värre. Det tycker jag man märker även i sociala medier.

Vad tror du det beror på? Man kanske skulle kunna beskriva det som en polarisering?

– Jag vet inte. Det är svårt att säga. Det finns säkert massor med faktorer. Det jag mer ser är effekten av det. Det är det som varit uppenbart i min vardag utifrån de yrkesroller jag har haft under de senaste tio åren.

Du adresserar olika sajter som i varierande grad står nära SD. Aftonbladet har traditionellt hört till den socialdemokratiska sfären och Expressen har varit mer borgerlig, i alla fall tidigare. Är det inte naturligt, att eftersom SD växer som parti, att det också sker samma inom medier?

– Ja kanske. Jag tror inte att det är alldeles lyckat. Jag har själv varit ledarskribent, man bör skilja på news och views i så hög utsträckning man bara kan. De journalister jag tyckte var intressantast att jobba med när jag var presschef var sådana som jag fortfarande för mitt liv inte har en aning om var de står politiskt. Det finns sådana och jag önskar vi hade fler sådana. Jag tror inte det är bra med ett medieklimat där det är en fullständig självklarhet att man väljer nyheter utifrån vad som bekräftar ens redan existerande föreställningar.

Kan du namnge något medium i Sverige som du ser som helt neutralt? Att här finns ingen politisk underton i nyhetsrapporteringen?

– Så kan man inte säga därför att det här är en mix av internkultur och rena personfrågor. Men jag skulle säga att till exempel TT i regel lyckas väldigt väl med att vara knastertorra och sakliga. Sen finns det undantag där också. Men om du ber mig att ranka så skulle jag sätta dem högst.

– Det intressanta är inte enskilda journalister utan vad som händer när du har tio, tjugo, trettio, fyrtio eller femtio journalister under samma tak.

Texten som du skriver verkar utgå ifrån att det på något sätt skulle kunna gå att få SVT eller Public Service att vara neutralt. Tror du det är möjligt att få SVT och Sveriges Radio att vara neutrala?

– Jag tror att det kan bli mycket bättre, absolut. Jag nämner till exempel det här med Johan Norbergs film om frihandel. Jag kan tycka, att sakfrågan åsido, att det är ganska stort när en svensk författare och debattör kontrakteras av BBC. De är i någon mening drottningen i public service-världen. Att då ett svenskt public serviceföretag visar ett totalt ointresse samtidigt som det inte råder brist på andra dokumentärer med mer vänstervinkel, då kan man ganska konkret peka på att här finns ett problem.

– Sen tror inte jag att sajter som din, eller besläktade sajter, är lösningen på problemet. Jag tror att det bygger ut problemet. Men jag kan någonstans förstå hur den här effekten uppstår och visst, om tio år kanske det är så att era sajter har stor publik och att det är så att SVT, SR och andra fortfarande har en relevant stor publik men med mycket tydligare vänsterlutning. Och sådana som jag får läsa utländska sajter. Men jag tror inte det är bra.

Vi ser ju oss på Nyheter Idag som borgerliga. Eller libertarianer ska jag väl säga. Om mitt engagemang med att dra igång Nyheter Idag inte är rätt sätt, vad borde jag göra istället om jag tycker att svensk media är för vänstervriden?

– Jag tycker att man oavsett av vilken typ av redaktion man jobbar på, så ska man vara konsekvensneutral, alltså vara beredd att köra en story även när den motsäger ens syften. Då blir journalistiken relevant och reko.