Brittisk toppekonom varnar för ny ekonomisk kris i Sverige
INRIKES James Pomeroy, ekonomisk analytiker med ansvar för Skandinavien på den brittiska storbanken HSBC, varnar för en kommande ekonomisk kris i Sverige. Anledningen är framförallt de svenska hushållens höga skuldsättning.
I en rapport som släpptes i onsdags och som bland annat citeras av Bloomberg och Business Insider konstaterar Pomeroy att svenskarnas sammanlagda privata skuld är bland de högsta i i-världen. Totalt är svenska hushåll och företag skyldiga sina långivare mer än 250 procent av BNP – endast Irland har en högre privat skuldsättning i Europa.
Den stora skillnaden mellan Sverige och Irland är att svenskarnas skulder fortsätter att öka, medan irländarna vänt sin trend och minskar sin skuld satt i relation till landets BNP.
Pomeroy konstaterar att Norge också befinner sig i farozonen med en stor och snabbt växande skuld. Även länder som Danmark och Nederländerna har stora privata skulder, men danskarna håller liksom irländarna på att vända trenden och minskar sina lån.
De höga skulderna gör länderna ”sårbara för risker i den finansiella stabiliteten och gör dessa ekonomier utsatta för alla typer av nedgångar eller, så småningom, en höjning av räntorna”, slår Pomeroy fast.
Pomeroy talar om att en bostadsbubbla har skapats i Sverige som kan komma att spricka och få svåra följder för den svenska ekonomin. Anledningen är de låga räntorna som under lång tid gjort det billigt att låna pengar och därigenom drivit upp bostadspriserna.
– Höga hushållsskulder är ett problem i de flesta länder i världen, men ingen annanstans är det lika akut som i Skandinavien. Nivåerna är extremt höga och bostadspriserna fortsätter att stiga, säger han i en intervju.
– Även om hushållsskulderna bara blir ett problem när de väl blir ett problem, det vill säga när ekonomin går utför, så måste centralbankerna vara medvetna om detta och skydda sina länder från finansiell instabilitet.
Den brittiske ekonomen konstaterar även att svenska riksbankens reporänta just nu är -0,35 procent, vilket innebär att Sveriges centralbank i praktiken förlorat möjligheten att påverka ekonomin med hjälp av styrräntan. Att sänka räntan mer för att stimulera tillväxt är knappast möjligt och att i framtiden höja räntan för att motverka överhettning av ekonomin skulle kunna skapa problem för hundratusentals överbelånade svenska hushåll.
– Just nu är riksbankens huvudfokus den låga inflationen. I början av 2016 inleds löneförhandlingar i Sverige, därför är deras främsta ambition att hålla inflationsförväntningarna uppe. Det har inte varit särskilt framgångsrikt hittills, trots det förväntar vi oss att de kommer sänka räntan ytterligare innan året är slut. Men förr eller senare kan de behöva byta strategi. De kan behöva inse att hushållens skuldsättning är ett problem, säger James Pomeroy.