INRIKES Idag, 19 november, är det den Internationella mansdagen. Dagen till ära publicerar vi därför en lista med fyra anledningar till varför vi män förtjänar lite extra uppmärksamhet just den här dagen.

Eftersom vänstersajter, som exempelvis Nyheter24.se och liknande, brukar ha som tradition att då låta feminister skriva fördomsfulla eller nedsättande artiklar om män tänkte jag svara med en om varför män faktiskt förtjänar lite extra uppmärksamhet.

Jag nöjer mig med fyra punkter, det räcker nämligen och blir över, och ni kommer snart förstå varför. Den här listan är för alla er feminister:

Foto: Flickr/Konsumterra

Den första anledningen till att åtminstone försöka tycka om oss män en dag om året är ganska självklar. Utan män, inga barn, och då föds heller inte några nya feminister. Precis som varje människa behöver en mamma för att bli till så behövs även en pappa.

Om inte annat kan man ju en sådan här dag vara lite extra tacksam för att överhuvudtaget ha fått födas och finnas till.

Sedan är det inte alla som har en jättebra relation till sin (biologiska) pappa, han kanske är eller var en riktig skitstövel, men överlag är de flesta pappor ändå ganska bra att ha. Det tror jag att de flesta kan vara överens om.

Foto: Maria Eklind

Sverige är, åtminstone än så länge, ett någorlunda rikt och välmående land och det är till väldigt stor del männens förtjänst. 99 procent av alla byggnadsarbetare, om man går på antalet fackligt LO-anslutna, är män.

Vägar eller järnvägar, småhus eller höghus, kvartersbutiker eller varuhus, elledningar eller avloppsreningsverk. Allt detta är i princip helt och hållet byggt av män. Sitter du i ett uppvärmt rum och tittar ut på novemberregnet utanför så kan jag nästan garantera att det inte är särskilt många kvinnor som varit med och byggt det hus du sitter eller står i.

Ungefär likadant ser det ut inom den svenska industrin som skapar den internationella valuta, kallad handelsbalansen, med vilken vi bedriver handel med omvärlden. Fyra av fem som arbetar inom tillverknings- och processindustrin är män.

De där nya snygga skorna du precis tog en bild på som du sedan lade upp på Instagram eller på din blogg hade du inte kunnat köpa om det inte vore för den svenska industrin. Och givetvis hade du heller inte kunnat njuta av en KRAV-märkt frukt som flugits hit från andra sidan jorden eller en vegetarisk sallad såhär på hösten, trots att det med svenska mått mätt är fel säsong för det.

Hur många kilometer järnväg, hur många uppvärmda hus eller hur stor industriproduktion tror du att Sverige hade haft om det varit upp till kvinnorna att ta tag i allt detta?

Foto: John Tregoning

Det är svårt att inte prata om den svenska industrin utan att samtidigt ta upp tekniska innovationer. Datorn till exempel.

Transistorn, som kom att lägga grunden för hela IT-revolutionen, uppfanns 1947 av de tre amerikanska fysikerna John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley. Under 1950- och 60-talen utvecklades steg för steg den integrerade kretsen där ingenjören Werner Jacobi och forskaren Geoffrey W.A. Dummer var två av pionjärerna.

Men det finns även exempel på svenska uppfinningar som till stor del legat till grund för svensk industri. Den första implanterade pacemakern, som uppfanns 1958 av Rune Elmqvist eller dynamiten som uppfanns av Alfred Nobel 1865 för att nämna två exempel.

Hursomhelst. Det är männen som stått och fortsätter att stå för de flesta nya tekniska innovationer som dyker upp på marknaden. Om du läser denna artikel just nu så är det alltså med hjälp av en teknisk pryl som nästan uteslutande män utvecklat och tillverkat.

Det kan vara bra att tänka på nästa gång du skriver feministiska kommentarer eller blogginlägg om hur hemska män är. Just det. Konceptet ”blogg” skapades och utvecklades (naturligtvis) också av män…

Foto: Dan Kristiansen

Fortfarande inte övertygad? Känner du att du kanske ändå, trots allt, hade klarat dig bättre utan alla tekniska prylar, moderniteter som uppvärmda hus, elektricitet och rinnande vatten i badrummet? Här kommer mitt sista argument:

Kvinnor har i miljoner år funderat över hur de ska göra de där mindre trevliga dagarna i månaden och löst det på olika kreativa sätt. Under antiken använde Egyptens kvinnor tamponger gjorda av papyrus medan kvinnor i japan använde papperstamponger. Men 1933 tog läkaren Earle Haas (en man) patent på den moderna tampongen så som den ser ut idag.

Visst. Tamponger hade tidigare funnits i olika varianter sedan 1700-talet och innan dess löste kvinnor situationen med bitar av tyg eller papper. Men faktum kvarstår att på flera håll i världen använder kvinnor än idag mossa eller tuvor av gräs för att försöka samla upp mensblodet. Och att västvärldens kvinnor i flera hundra år sluppit gå ut i skogen för att hitta mossa eller grästuvor en gång i månaden beror på punkt två här ovan, att det funnits en industri som tillverkat vettigare alternativ.

Vad tycker ni om mina fyra punkter? Skriv gärna en kommentar här nedanför. Lägg till egna punkter eller kom med kritik.