Carolin Nielsen (MED): Utan utmanare växer vårdköerna
Högskattelandet Sverige har återigen månadslånga vårdköer på många håll. Ungefär var tredje remitterad patient får vänta längre än de utlovade 90 dagarna på operaration eller annan åtgärd och en del hinner till och med avlida i kön. Begreppet “vårdgaranti” klingar minst sagt falskt, skriver Carolin Nielsen, i veckans MED-krönika.
Det här är en opinionstext från Medborgerlig Samling.
Införandet av den obligatoriska sjukförsäkringen för 50 år sedan var startskottet för det socialdemokratiska erövrandet av en sektor som från början byggts upp av privata aktörer, bland annat kyrkan. Femton år senare hade det offentliga övertagit hela sjukvården. Det gick bra ett tag. Man bara fortsatte som förut och inget särskilt hände. Palme hyllades som en rockstjärna över hela världen.
Men tjänstemän och politiker vande sig snabbt vid den nya ordningen. Det skattefyllda ymnighetshornet sinar inte i första taget vilket medförde att kostnadseffektivitet inte längre var ett centralt begrepp. En alltmer omfattande arbetsrätt och hemmablinda tjänstemän som tappat respekten för skattemedlen skapade en stånkande jätteapparat som fortsatte att försöka fördela produkten utifrån den socialistiska rättviseprincipen. Exakt lika för alla.
En stor och ineffektiv offentlig sektor drar på sig mycket förvaltning. Ju mindre prestationspress, desto segare blir den. Då måste man anställa mer personal, vilket genererar merarbete i mellanchefslagret, vilket i sin tur kräver ytterligare expansion. Till slut har apparaten vuxit sig så stor och seg att den inte förmår dra runt sig själv. Den blir ett monster som aldrig blir mätt. I Sverige har vi vant oss vid att leva vid monstrets sida och minns knappt att det kunde vara annorlunda. Samtidigt är det faktiskt det av oss skapade monstrets fel att människor inte får vård i tid.
Jag bläddrar på skoj i en polsk sjukvårdskatalog online, där man kan knappa in vilken åtgärd man vill ha utförd och få upp en lista på olika kliniker som utför den, med bilder, priser och stjärnrating. En klinik lockar med parkettgolv i alla patientrum, en annan med SPA-hörna och varma nytvättade morgonrockar. Väntetider? Näe.
Naturligtvis har den polska privata vården höga avgifter. Men den avlastar den offentliga vården och, inte minst, utgör en konkurrens som visar hur vård kan bedrivas mer effektivt. Därför är det djupt olyckligt för oss alla att regeringen för fram förslag om förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar. Den som avstår från att konsumera den vård han betalat skatt till ska alltså inte bara få betala på en privat klinik, han ska behöva betala skatt på avgiften också. Så ser regeringen till att monstret får leva vidare, när det som allra mest behöver utmanas.
Tänk om de ekonomiska incitamenten för att driva privat läkarmottagning plötsligt blev goda och kanske till och med förutsägbara över tid? Det är då inte omöjligt att vi skulle kunna få den där fasta läkarkontakten alla politiker suktar efter då. Den som följer dig genom livet, kan din läkemedelslista utantill och ser på dig när något är fel.
För kunde man visa att det går inom det privata, skulle det offentliga monstret bli tvunget att lufsa efter. Det skulle vi alla tjäna på, inte minst de som då skulle slippa dö i vårdköerna.
Carolin Nielsen är legitimerad sjuksköterska och talesperson för Medborgerlig Samling i
vård- och omsorgsfrågor.
Mer MED-krönikor hittar du här
