Kristerssons pinsamma tabbe om Trump
SVERIGE Sveriges förre statsminister och utrikesminister Carl Bildt skrev en kritisk krönika riktad till Donald Trump i Washington Post om ASAP Rocky-affären. Nu delar partikamraten och nuvarande partiledaren Ulf Kristersson krönikan på sin Facebook och påstår att det vore olagligt för en amerikansk regeringschef att lägga sig i ett pågående rättsfall. Något som är helt fel.
På lördagen var det dags för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att göra en kommentar på sin Facebook med anledning av ASAP Rocky-affären.
Han länkar till en krönika i Washington Post av Carl Bildt, där Bildt skriver om att Sveriges statsminister och regering inte kan lägga sig i pågående brottsmål och att rättsväsendet i Sverige är oberoende, att en statsminister har absolut ”noll” möjligheter att påverka utfallet av en rättsprocess.
I sin krönika kommenterar inte Bildt hur det fungerar i USA. Men det gör däremot Ulf Kristersson.
”Carl Bildt reder ut begreppen för presidenter och andra, som har svårt att skilja på politik och juridik. Och påpekar att det i fler länder vore olagligt för en regeringschef att lägga sig i. Till exempel USA”, konstaterar Kristersson tvärsäkert.
Foto: Facebook
Men Ulf Kristersson har fel. I USA har regeringschefen (statschefen i USA:s fall, då det är en republik) rätt att benåda. Både före och efter dom, något som regleras i den amerikanska konstitutionens andra artikel, sektion två, paragraf ett:
”(Presidenten) shall have Power to grant Reprieves and Pardons for Offenses against the United States, except in Cases of Impeachment.”
Presidenter benådar regelmässigt olika brottslingar, ofta precis när presidentmandatperioden är till ända.
Ett exempel på en misstänkt brottsling som blev benådad före dom var Marc Rich. En amerikansk finansman som blev benådad 2001 av Bill Clinton på Clintons sista dag som president.
Efter Carl Bildts krönika har det påtalats att även Bildt i sak har fel. Regeringen får enligt grundlagen avbryta en brottsutredning om det finns synnerliga skäl, även om detta sällan sker. Vad som är synnerliga skäl definieras inte.
”Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).”
Regeringsformen 12:e kapitel, 9 paragraf, andra stycket: pic.twitter.com/kYWVRnrRRm
— Peter Sellei (@PeterSellei) July 27, 2019
Läs hela Ulf Kristerssons inlägg här:
Hej. Det är många som likt dig läser Nyheter Idag. Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet. Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna. För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.
