STOCKHOLM Inför Sverigedemokraternas landsdagar är partiets mediepolitik ett av de områden som hamnat i blickfånget. Kulturpolitiske talespersonen Aron Emilsson berättar i en längre intervju om att man vill utöka skyddet för medborgarjournalister. Han berättar också hur han ser på lokalmedias framtid och varför SD vill ha kvar skattefinansiering av public service – SVT, SR och Utbildningsradion.

Den 21-24 november arrangeras Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro. Det är SD:s partistämma som arrangeras vartannat år. Inför årets landsdagar kommer partistyrelsen med förslag om att stärka skyddet för medborgarjournalister – journalister som jobbar utan redaktion och ofta publicerar i nya format som Facebook, Youtube eller i poddar. Ofta finansierade via bidrag av läsare/lyssnare/tittare.

Ett exempel är journalisten Joakim Lamotte som publicerar reportage på Facebook.

– I dag har vi en lagstiftning som är anpassad efter en annan tid. De ramar som den traditionella journalistiken verkar inom, de möjligheterna har inte den nya tidens journalister. Det kan handla om mikrobloggare. Vi behöver anpassa lagen till vår tids medieklimat, säger Aron Emilsson.

Traditionella medier har alltid en ansvarig utgivare och de flesta är också anslutna till det pressetiska systemet (Nyheter Idag är frivilligt anslutna till det pressetiska systemet, reds anm). Genom att ha en ansvarig utgivare är traditionella medier skyddade via yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Allt som publiceras på deras plattformar skyddas av YGL.

– Vi vill att även så kallade medborgarjournalister ska kunna inkluderas i det pressetiska systemet, säger Emilsson.

– Skälet är att vi vill ha flera former av journalistik i Sverige. Allt från de stora tidningarna och radio- och tv-hus, alternativmedier, medborgarjournalister, influencers. Vi vill att en arbetsgrupp tar fram skarpa förslag så att fler ska kunna omfattas av det pressetiska systemet. Dels innebär det annat rättsligt skydd, dels ger det en annan status.

Hur viktig är journalistisk mångfald för en demokrati tycker du?

– Det är helt avgörande för en demokrati skulle jag säga. För att säkra de friheter och rättigheter som medborgarna har rätt till behövs det många olika aktörer.

Anna Gullberg, tidigare chefredaktör på Gefle Dagblad, kritiserade häromdagen Jan Helin och SVT för att man konkurrerar ut privata lokala medier genom att ta artiklar från lokaltidningarnas sajter, artiklar som ligger bakom betalvägg och skriva långa rerajts. Hur ser du på den problematiken?

– Jag har fått den här föredragningen av Tidningsutgivarna (tidningsbranschens organisation, reds anm) i utskottet. Det finns sådana problem på regional nivå. Man har låtit lokaltidningar göra det grävande arbetet och sedan gjort rerajts. Så ska det inte få gå till, säger Aron Emilsson.

Men Emilsson tror istället att det är Google och Facebook som framförallt hotar lokala medier.

– Den stora problematiken är bortfallet av annonsintäkterna som går till Google och Facebook. Lösningen för lokaljournalistiken är inte att skala ner public service. Man måste istället bryta upp den oligopolställning som Google och Facebook har, säger han.

Liknande tankar har Aftonbladets ägare Schibsted, vars lobbyist Karin Pettersson skrev i en krönika i Aftonbladet:

Av alla nya digitala annonspengar går nästan 90 procent till Google och Facebook. Detta är huvudanledningen till de senaste årens kraftfulla neddragningar på nyhetsredaktioner runt om i Sverige, och att alltfler områden helt enkelt saknar granskning, det som kallas journalistikens vita fläckar.

Sverigedemokraterna vill skära i budgeten för public service-bolagen SVT, SR och UR. Man talar om ett ”smalare uppdrag”, enligt Aron Emilsson.

Men man står fortfarande – liksom de övriga sju partierna i riksdagen (utom moderaten Jan Ericson) – bakom modellen med skattefinansiering.

Varför vill SD att SVT, SR och UR ska vara skattefinansierat?

– Det grundar sig i att vi ser att det finns ett stort nationellt värde i att ha ett public service, säger Aron Emilsson.

Public service behövs bland annat för att värna det svenska språket och vissa kulturella värden som inte kommersiella aktörer ska behöva ta hänsyn till menar Aron Emilsson. Han nämner också att public service ska fungera som informationskanal i händelse av kris eller krig.

– Regeringen har börjat i fel ände. Man har infört en skatt. Vi ville börja med att utreda vad det ska vara, vad public services uppdrag är. Vi har sagt nej till den senaste propositionen. Sedan tycker vi att de tre public servicebolagen ska slås samman, säger Emilsson.

Idag är borgerliga och SD-väljare mer missnöjda med public service än vänsterväljare. Om tio år, med ett annat styre, kanske det har svängt så förhållandena är de omvända. Hur ska man säkra ett oberoende och opartiskt public service tycker du?

– Vi har under fem års tid presenterat ett reformbatteri. Det handlar mycket om att reformera sändningstillståndet där man idag utgår från en vänsterliberal åsiktsbredd. Vi ska varken ha ett socialdemokratiskt eller ett sverigedemokratiskt eller vänsterpartistiskt public service. Det ska verka i nationens intresse.

Du säger att du inte vill ha en vänsterliberal åsiktsbredd. Men hur ska du göra det utan att gå in och politiskt styra och därmed hota public service oberoende?

– Det vi menar med vänsterliberal är att man inte ska utgå från yttre attribut. När man rekryterar, gör inslag eller bjuder in till program ska det inte handla om kön, ålder eller hudfärg på personer.

Vad säger du till de som säger att det enda sättet att skydda public service oberoende är att lägga ner det?

– Public service ska göra det som kommersiella aktörer inte gör, säger Aron Emilsson.