Greta Thunberg uppmanar Facebook att börja granska innehåll och att sätta stopp för hatiska inlägg. Svenskamerikanen Björn Norström konstaterar i en gästkrönika att Thunberg behöver läsa på om amerikansk yttrandefrihet. I USA har Högsta Domstolen, till skillnad från det offentliga Sverige, konsekvent försvarat yttrandefriheten, skriver Norström.

Nyligen publicerades en text i Nyheter Idag där skribenten kritiserar Greta Thunberg över att hon inte förstår yttrandefriheten i USA.

Textförfattaren har helt rätt. Thunbergs kunskaper om amerikansk yttrandefrihet är begränsade och baseras sannolikt mer på den mer inskränkta svenska yttrandefriheten, ett ramverk som omöjligen kan fungera som kunskapsbas för att förstå den amerikanska yttrandefriheten och juridiken kring den.
I ett nyligt avhållet kongressförhör påpekade Facebook-grundaren Mark Zuckerberg att han står för yttrandefrihet och att det inte är teknikföretags angelägenhet att inskränka yttrandefriheten genom censur utan att det är upp till medborgarna att själva dra slutsatser hur de ska förhålla sig till, till exempel, politiska budskap på Facebook.

Politiska budskap, oavsett om de är sanna, falska eller mitt-emellan, faller nämligen inom den amerikanska yttrandefriheten. Det är just precis det ställningstagandet som gör att Zuckerberg är motvillig att stoppa politiska budskap och till och med vad vissa anser vara “hotfullt språk” eftersom sådant är helt subjektivt och godtyckligt beroende på enskilda individers politiska och ideologiska ställningstaganden.
Att subjektivt besluta vad som borde och inte borde får yttras i social media leder till att subjektiva inskränkningar kring yttrandefriheten sker, vilket direkt strider mot demokratiska ideal samt juridiska HD-prejudikat och ytterst konstitutionella och grundlagsskyddade rättigheter i USA.
Trots att Facebook som privat företag i USA kan applicera regler som inskränker yttrandefriheten väljer Zuckerberg alltså att istället värna yttrandefriheten samt respektera individers önskemål att få tal del av ofiltrerad information och själva få avgöra hur legitim informationen är, ett ideal som är en demokratiskt viktig princip för öppen samhällsdebatt i USA.

Den amerikanska yttrandefriheten är inskriven i grundlagen som den allra viktigaste fri-och rättigheten i det så kallade First Amendment, vilket ger amerikaner rätten att åtnjuta skydd för att kunna uttrycka sig fritt. Den rätten har även Högsta Domstolen genom åren med kraft skyddat i diverse viktiga rättsfall och domslut som blivit nationella prejudikat.

Nedan är några exempel på relevanta rättsfall kring yttrandefriheten i USA och hur HD beslutat i dessa frågor, vilket belyser varför Thunbergs krav på Facebook om censur i grunden är obefogade eftersom HD vid flera tillfällen beslutat att de yttranden som Thunberg vill censurera skyddas av den amerikanska yttrandefriheten.

1969 dömde HD att Ku Klux Klans hatiska retorik mot svarta skyddas i grundlagen genom yttrandefriheten. Det domslutet satte den rådande juridiska praxisen som gäller än i dag i USA och som ger individen kolossalt starkt juridiskt skydd att uttrycka sig fritt, oavsett om man anses hetsa mot eller kränka folkgrupper samt oavsett hur vidriga och förkastliga åsikterna och yttrandena är.

1978 beslutade HD att en nynazistisk grupp har juridisk rätt att demonstrera i ett judiskt område i en liten stad i Illinois bebott av överlevande judar från förintelsen.

1992 förbjöd HD staden St. Paul i Minnesota att stifta en lag som gjorde det brottsligt att bränna kors utanför huset där en svart familj bodde samtidigt som HD påpekade att någon lag om hets mot folkgrupp inte får förekomma i USA eftersom en sådan lag inskränker yttrandefriheten.

2015 beslutade HD att mordhot i social media kan skyddas av den amerikanska yttrandefriheten och att åklagare måste bevisa intentionen bakom mordhoten för att en inskränkning av yttrandefriheten ska kunna göras.

Så sent som 2017  klargjorde den amerikanska Högsta Domstolen i ett rättsfall att hatfullt språk inte kan förbjudas eftersom ett förbud kring just hatfyllt språk inskränker yttrandefriheten. HD beslutade detta enhälligt, mao alla liberala och konservativa domare var överens.

HD-domaren Samuel Alito uttalade sig specifikt om detta då han påpekade att vissa uttalanden minsann är hatiska men att det vi måste vara mest stolta över i samband med yttrandefrihet är att samhället även skyddar uttalanden som vi i grunden hatar.

HD-domaren Anthony Kennedy tillade att en demokrati även måste skydda uttalanden som man blir kränkt av och att ett demokratiskt samhälle måste skydda politiska och öppna debatter.

I vissa extrema fall har HD dock inskränkt yttrandefriheten i USA. 1919 inträffade det när det rådde så kallad Clear and Present Danger baserat på ett HD-domslut från just 1919 då yttrandefriheten inskränktes i samband med spioneri och första världskriget.

HD har genom åren även beslutat att offentliga institutioner som skolor och bibliotek måste förhålla sig till yttrandefriheten och inte har juridisk rätt att inskränka yttrandefrihet eller införa censur genom att sålla ut böcker och information baserat på politiska eller ideologiska ställningstaganden.

Amerikanska HD har alltså utvidgat och med kraft skyddat yttrandefriheten genom åren, inte inskränkt den på samma sätt som Sverige i samband med till exempel lagen om hets mot folkgrupp som stiftades 2002 och har applicerats vid ett flertal tillfällen genom åtal och fällande domar genom åren. Det offentliga Sverige har också inskränkt yttrandefriheten i bibliotek genom att sålla ut böcker som vissa anser vara kränkande.

Sverige och USA har till stor en annorlunda inställning till yttrandefrihet. I USA skyddas individens rätt till yttrandefrihet medans terroristers yttrandefrihet kan inskränkas. I Sverige verkar det motsatta förhållandet besynnerligt nog råda.

Lärdomen här är att svenskar som saknar basal kunskap om den amerikanska yttrandefriheten inte bör resa till USA och läxa upp amerikaner om yttrandefrihet utifrån den mer inskränkta yttrandefriheten som existerar i Sverige.

Vill man vistas i USA får man istället stå ut med att ibland känna sig kränkt över hur andra yttrar sig och acceptera att staten dessutom inte kan gå in och reglera eller stoppa det. Att känna sig kränkt tillhör således en central del av privilegiet att leva i den amerikanska demokratin utifrån ett yttrandefrihetsperspektiv.

I en hälsosam demokrati bör rimligen yttrade åsikter, även de man avskyr, bemötas med andra och mer övertygande yttrade åsikter, inte med censur och lagar.

Att som Greta Thunberg resa till USA och uppmana Facebook och Mark Zuckerberg att delta i inskränkandet av just yttrandefriheten och i förlängningen därmed den amerikanska demokratin är det verkliga hotet mot den amerikanska demokratin, som har en yttrandefrihet BBC konstaterar är unik.

Thunberg borde istället hylla den unika yttrandefriheten i USA som faktiskt dessutom ger henne själv som utländsk besökare möjligheten och skyddet att kritisera just samma amerikanska yttrandefrihet som hon själv åtnjuter när hon kritiserar den.