KLIMATET En färsk doktorsavhandling visar att trots mediernas ensidiga försäkran att det så kallade klimathotet är reellt och orsakat av människan, finns det folk som hellre baserar sin uppfattning på det som vetenskapen i det här fallet inte kan ge dem, nämligen empiri.

Vid Linköpings universitet lade Therese Asplund fram sin avhandling Climate change frames and frame formation – An analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector. Bakom den långa titeln döljer sig en undersökning om hur lantbrukare resonerar kring klimatförändringar i förhållande till hur saken rapporteras i medierna.

Svenska medier ger oss – i likhet med de flesta av sina europeiska kolleger – bilden av att klimatet förändras till det sämre och att människan är skyldig. Nu skall sägas att klimatet alltid befinner sig i förändring; det är bara politiker och lobbyister som tror på idén om ett ”stabilt klimat”. Men håller människan verkligen på att driva planeten i fördärvet?

Therese Asplund har i sitt arbete organiserat ett flertal gruppdiskussioner med lantbrukare för att ta del av deras syn på klimatförändringarna, och det visar sig att dessa personer, för vilka väder och vind spelar en avgörande roll för deras försörjning, inte håller med om den bild som medierna låtsas vara verklighet. Bönder som har varit med ett tag minns de milda vintrarna på 60-talet, de snörika vintrarna på 80-talet, och hur det blev mildare igen på 90-talet, vilket skiljer sig från de raka kurvor som brukar presenteras av svenska medier.

Bönderna ger inte mycket för den ”konsensus” som påstås råda i klimatfrågan. Istället önskar de se skilda perspektiv för att själva kunna ta ställning. Klimathotet är verkligen inget de tar för givet.

Nyheter Idag tog kontakt med Therese Asplund.

Blev du förvånad över resultatet?

– Ja, jag trodde nog att gruppdiskussionerna skulle spegla diskussionen i tidningarna mer.

Finns det fler exempel på hur folk inte litar på medierna i den här frågan?

– Det finns väldigt lite studier om hur information om klimatförändringar går fram, så tyvärr. Och klimatförändringarna är väldigt abstrakta. Ofta handlar det om globala medeltemperaturer. Men samtidigt som vi förstår det är det alltid att ’vi måste göra det mer lokalt och förståeligt’.

Vilka menar att det måste göras mer lokalt?

– Klimatkommunikationslitteraturen. Vi måste ta det från det abstrakta till det konkreta.

Är det inte ovetenskapligt att hänvisa till enstaka milda vintrar som tecken på klimatförändringar?

– Många menar det, ja. Det är definitivt ett problem med att hänvisa till enskilda händelser. Det är svårt att säga att de skulle vara kopplade till klimatförändringar.