SVERIGE/FINLAND Om krig hade brutit ut i Finland hade det blivit svårt för Sverige att bistå med hjälp. Det menar Magnus Petersson, professor på Stockholms universitet och expert på försvarssamarbete i Norden.
– Det svenska försvaret är idag i ett bra skick men det är alldeles för litet och det betyder att det har svårt att strida under en längre tid, säger han till Yle.

Under finska vinterkriget bidrog Sverige med stor hjälp till grannlandet i öster. Däribland bistod man med 9 000 frivilliga, luftvärn samt jakt- och bombflygförband. Någon sådan hjälp hade vi emellertid inte kunnat bidra med i dag, menar Petersson.

I samband med Sovjets fall och slutet på kalla kriget ändrade Sverige nämligen inriktning i militärpolitiken. I stället för att fokusera på det egna territoriet riktade man in sig på att bidra med fredsbevarande styrkor i andra länder, så som Bosnien och Afghanistan.

– Finland lämnade aldrig tanken på att satsa på territorialförsvaret men Sverige hade en krigsmakt som var inriktad på internationella operationer och inte på försvar av Sverige, säger Petersson.

Sammantaget innebär det en minskad förmåga att kunna försvara det egna landet samt hjälpa Finland i händelse av krig. Och även om inriktningen i svensk politik på senare år kommit att fokusera mer på försvar av eget territorium lär det dröja till det att Sveriges försvar är starkt igen, uppger Petersson.

– Vi talar kanske om mellan fem och tio år.

Under tiden har försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland ökat. Men någon skyldighet att hjälp det andra landet i kristid finns det inte.

– Nej och det har man varit väldigt noggrann med att skriva in avtalet, säger Petersson.

För att garantera en hjälpinsats krävs det i stället att man går med i en försvarsallians. Det är det som debatten om Nato till stor del handlar om, enligt Petersson.

Läs även: Undersökning: Svensk majoritet vill gå med i Nato – om Finland gör det

Lyssna även på: Nato och destabliliseringen