Här är Stockholms mest otrygga tunnelbanestationer

Tåg i Stockholms tunnelbanenät. Foto: Melker Larsson / Pressbild Stockholms läns landsting
  • Tisdag 8 Jul 2014 2014-07-08
E-post 0

STOCKHOLM Av 15 granskade tunnelbanestationer i Stockholm är det bara två som får grönt ljus i en färsk kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige, MTR och SL när det gäller trygghet. Sämst betyg för tryggheten får stationer längs den röda linjen. Det framkom vid ett seminarium om trygghet i kollektivtrafiken under Almedalsveckan.

60% av alla brott i Stockholm sker inom en radie av 500 meter från en tunnelbanestation. Mellan tio och 30 procent av befolkningen uppger att de någon gång under det gångna året har avstått från att åka kollektivt på grund av otrygghet. Och värst är otryggheten på den blå och den röda linjen, utmed de många miljonprogramsområdena.

Nu har Tryggare Sverige, på uppdrag av SL och MTR, genomfört en studie på 15 stationer i Stockholm.

– Vi har byggt in brottsligheten och otryggheten i våra bostadsområden. För när de här områdena producerades hade vi inte trygghetsglasögonen på oss. När vi vill provocera riktig mycket, vilket vi alltid vill, brukar vi säga att arkitekterna har fått för mycket makt. Det är snyggt och spännande men det är inte tryggt, sa moderator Magnus Lindgren i inledningen till seminariet.

Bland de t-banestationer som ingått i studien finns fem längs den röda linjens miljonprogramsområden, söder om Liljeholmen. Även tio stationer på den blå linjen, där bland annat Husby, ingår. Tryggheten har studerats utifrån ett antal områden på de berörda stationerna, bland annat belysning, förvaltning, social kontroll, blandningen av människor och information. Man har genomfört ett antal trygghetsvandringar och även intervjuat vad man kallar nyckelpersoner. Varje station fick ett index där 20 är bäst och 0 är sämst.

Resultatet är slående. Av de femton stationerna är det endast två som får ett index på över 14. Övriga stationer får gult eller rött ljus.

Gult ljus får T-banestationerna Husby, Tensta, Rinkeby och Akalla. Otryggheten är stor i dessa områden, som hos allmänheten förknippas med våld och upplopp och kriminalitet. Men ännu sämre betyg får stationerna på den röda linjen. Bredäng, Alby, Fruängen och Norsborg får alla rött ljus och allra sämst trygghet erbjuds på Vårby Gårds station, som får ett index på under 10.

Thomas Alskog, som är urbanvetare på Tryggare Sverige, uttrycker förvåning över resultatet.

– Det är anmärkningsvärt att man inte hamnar högre, säger han och tillägger att han är förvånad över att det finns så stora skillnader mellan den röda och blå linjen.

”Kan räcka med att klippa ner träd”

Roger Eriksson, trygghetschef på MTR som driver tunnelbanan, säger att det också finns stora skillnader mellan trygghetskänslan vid olika uppgångar på samma station. Han menar att det ibland kan räcka med att klippa ner träd och buskar, för att öka tryggheten.

Reaktionen från de berörda kommunerna har varit genomgående positiv, fortsätter Roger Eriksson, och förklarar att man blivit inbjuden av Sundbybergs kommun för att titta på Rissne, som är ett av Sundbybergs problemområden.

Stefan Sedin är VD för Svensk Kollektivtrafik. Han har i uppdrag att öka antalet resande med kollektivtrafik och är villig att sprida det här sättet att tänka.

– Bristande trygghet i kollektivtrafiken är ett samhällsproblem i stort. Det vore väldigt intressant att göra liknande studier i andra städer och i andra trafikslag. Vi måste få fram fakta lokalt; om jag ska åka buss i Örnsköldsvik struntar jag ju i om det är tryggt i tunnelbanan i Stockholm, säger han.

Tunnelbanan minst trygg

Enligt Thomas Alskog skiljer sig upplevelsen av trygghet mellan olika trafikslag. Minst trygg upplever många att de är i tunnelbanan, därefter följer pendeltåg, medan buss och spårvagn uppfattas som tryggare, något som framför allt hänger ihop med personalnärvaro.

Riksdagsledamoten Lotta Finstorp (m) var tidigare kommunalråd i Flen. Hon och det kvinnliga oppositionsrådet i Flen såg till att en gångtunnel under järnvägen byggdes fem meter bredare och i ljust i stället för i mörkt tegel. Hon menar att trygghetstänkandet ofta kan vara en kvinnofråga.

-De manliga politikerna i Flen tyckte att det gick bra med en smal och mörk tunnel, hävdar hon.

Och hon får medhåll av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Roza Guclu Hedin.

– Vi har inte så stora åsiktsskillnader, det här måste vi göra gemensamt. Vi i riksdagen kan ge stöd till detta genom att skriva in trygghet i olika texter och beslut så att man kan hänvisa till det inför kommunerna, säger Roza Guclu Hedin.

I Plan- och bygglagen finns fortfarande inte trygghetsfrågor inskrivna som en självklar del. Det är en fråga som Tryggare Sverige har drivit länge, men än så länge inte har fått gehör för.

– När får vi lagkrav på trygghet i Plan- och bygglagen? frågade Thomas Alskog kritiskt.

Det kunde inte Lotta Finstorp svara på, men hon menar att frågan finns på agendan mer nu än tidigare.

– Trygghet är en valvinnarfråga, säger Lotta Finstorp.

En annan frågeställning var hur man vet att det man gör ökar tryggheten om trygghetsbegreppet inte är definierat. Vad man till sist kom fram till är att tryggheten bör definieras som resenärens egen trygghetskänsla under resan med kollektivtrafiken. Man kom också fram till att det bästa för tryggheten är att få en så stor mix av människor som möjligt i kollektivtrafiken.

En tänkbar väg till större trygghet skulle, enligt seminariedeltagarna, kunna vara att öppna fler butiker i anslutning till tunnelbanestationerna.

Nedan finns videon från ovan nämnda seminarium

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag