Jag lider med Mikael Tofvesson på MSB

Chang Frick, grundare av Nyheter Idag.
  • Fredag 2 nov 2018 2018-11-02
E-post 264

BLOGG Livet kan vara hårt och orättvist som statlig tjänsteman, det vet förmodligen Mikael Tofvesson på Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Därför vill jag ändå ge honom beröm för att han kämpar med att agera korrekt och riktigt.

Jag är glad att jag inte är i Mikael Tofvessons skor. Han är tjänsteman och arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De har ansvar för att förbereda, planera och vid krissituationer hantera olika hot mot det svenska samhället. I valrörelsen var Tofvesson operativ chef på MSB för valet i höstas.

Det är alltså han, som jag förmodar, har statens ansvar att hantera eventuell rysk påverkan mot valrörelsen. Ett delikat uppdrag, skulle jag säga. Det är inte helt enkelt att veta vad i sociala medier som är initierat från främmande makt och vad som är inhemsk opinionsbildning. Det saknas ju inte precis inhemska förmågor som i många avseenden brölar värre än ryska propagandamakare.

Lägg därtill kravet om att MSB måste vara opolitiska. Det vore en förfärlig skandal om MSB skulle börja kartlägga vad enskilda svenska medborgare uttrycker för politiska åsikter i sociala medier och detta är förstås Tofvesson högst medveten om.

Som sagt, ett delikat uppdrag. Och svårt, ska tilläggas.

Därför är det minst sagt otur att han fick Dan Eliasson som chef. Och förstå mig rätt, jag påstår inte att Eliasson dikterar inne på myndigheten med högläsning ur sossarnas partibok. Oturen ligger i att väldigt många i Sverige tror att Eliasson agerar på ett sådant sätt, inte minst med tanke på Eliassons tidigare mediala piruetter.

Det skapar en uppförsbacke för tjänstemän som Tofvesson. Om MSB i ett skarpt läge ska tvingas hantera främmande makters påverkansförsök är det en förutsättning att de har allmänhetens förtroende. Nu för tiden räcker det inte med att etablerade medier pliktskyldigt rapporterar vad myndigheten har att säga, samhället ser inte riktigt ut så längre.

Med den här bakgrunden vore det högst olyckligt för myndigheten om allmänheten uppfattar att MSB på minsta lilla vis används som politiskt verktyg. Men lagen om alltings jävlighet undgår ingen, ens inte tjänstemännen i statens långa korridorer.

Tofvesson med kolleger upphandlar en rapport inför valet från en extern leverantör i London. Syftet är att låta någon utifrån göra en bedömning om Sverige utsattes för någon informationspåverkan. För att inte rapporten i sig ska påverka valrörelsen bestäms att den presenteras först efter valet.

I måndags kom den. Rapporten som slog fast att det inte förekom någon rysk påverkan i större utsträckning. Den säger inte att ingen påverkan ägde rum, däremot att det inte var något direkt signifikant, eller hur jag nu ska formulera mig.

Men när jag läser rapporten upptäcker jag något annat. Nyheter Idag, tillsammans med sajter och tidningar som Samhällsnytt och Fria Tider, pekas ut som högst problematiska medier. Rapportförfattarna föreslår att staten ska agera för att annonsörer slutar annonsera i dessa publikationer.

Redan där kan det på goda grunder ställas frågor om politiskt oberoende. Men det räcker inte, i ett fritt samhälle ska inte staten bestämma vilka medieaktörer som ska få lov att tjäna pengar. Något måste väl ändå skilja Sverige från Ryssland, vad är annars poängen med att skydda oss från deras inflytande?

Jag ringer till Tofvesson och han är väldigt tydlig och rak med att sådana förslag i rapporten var inte vad MSB beställt. Det ligger inte inom ramen för MSB:s verksamhet, förklarade han.

Istället hänvisar han till rapportförfattarna, som inte verkar vara intresserade av att svara på mina frågor.

Sedan begär Fria Tider ut mejlkorrespondens mellan MSB och rapportförfattarna. Det bidrog inte heller till förtroendet för myndigheten. I mejlen framgår att en av rapportförfattarna tycks kommentera svensk politik med orden ”the good, the bad and the ugly”. Även detta tvinga Tofvesson ta avstånd från.

Och i förbifarten frågar även rapportförfattarna om de kanske ska undanhålla allmänheten om vilka som finansierar rapporten, som alltså kostat två miljoner kronor.

Alldeles oavsett om det finns naturliga förklaringar till flera av dessa omständigheter ger den ”samlade bedömningen”, för att använda politikerspråk, ett minst sagt problematiskt intryck.

Jag är inte övertygad om att det är MSB som bär skuld här. Det är förstås bekvämt att raljera om myndigheten, inte minst när Eliasson är generaldirektör. Men Tofvesson anstränger sig verkligen med att svara på frågor och försöka förklara sammanhanget. Han kämpar så gott han kan och så brukar inte tjänstemän på myndigheter agera om de vet med sig att de gjort något fel.

Strålkastarljuset bör kanske snarare riktas mot rapportförfattarna. En av dem heter Anne Applebaum och hon är kanske inte direkt känd som en forskare, snarare mer som en slags opinionsjournalist eller till och med vad vi på svenska kallar ”tyckonom” eller på engelska ”pundit”. Hon är öppen med kritik mot Donald Trump och kanske än mer kritisk till Polens nuvarande regering.

Möjligen kan det bero på att hon är gift med Radosław Sikorski som tidigare varit både försvarsminister och utrikesminister i Polen. Men då för den lite mer, vad ska vi säga, vänsterliberala regeringen jämfört med den regering som i dag finns i Polen.

Det är heller ingen hemlighet att det förekommer rejäla skopor ont blod mellan den förra och den nuvarande polska regeringen. Samtidigt har Nyheter Idag gett medieutrymme till Dominik Tarczyński, politiker i regeringspartiet Lag och Rättvisa. Detta påtalas också i den omtalade rapporten där Applebaum är en av författarna. Dock väldigt oklart varför just detta tas upp.

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att rapportförfattarna låtit de egna politiska värderingarna färga av sig och det ordentligt. Det stämmer säkert att MSB inte beställde en politiserad rapport, de ville ha något vetenskapligt. Jag har inte hittat något som får mig att misstro Tofvesson i det.

Däremot bör MSB nästa gång vara betydligt mer noggranna med vilka de vänder sig till för dylika uppdrag. Applebaum och de övriga rapportförfattarna har förstås all rätt i världen att kritisera Trump, Polens regering, Nyheter Idag och andra de finner misshagliga. Jag är den första att stå upp för deras rätt att torgföra sina åsikter.

Samtidigt är det inte vad svenska skattepengar ska gå till. Ej heller ska en myndighet, som redan kämpar med trovärdighetsproblem hos stora grupper i samhället, presentera en sådan rapport som ”fakta”. Det är liksom där det skiter sig.

Jag lider med Tofvesson. Han tvingas hantera det här nu och i sociala medier förekommer säkert en mindre armé av kritiker som inte vill annat än kasta skit mot MSB och indirekt honom.

Det är inte heller ett optimalt läge för en myndighet, vars förmåga att bemöta främmande makters illvilliga påverkansförsök är direkt avhängigt allmänhetens förtroende.

Jag anar, så här i efterhand, att Applebaum med kolleger rentav varit Putins nyttigaste idioter. Men va fan, de tjänade ju två sköna miljoner för en rapport som i sak inte fann något halsbrytande.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag