STOCKHOLM Ett kommande katastrofläge för svensk ekonomi förefaller allt mer sannolikt med väsentligt högre arbetslöshet, krisande finansmarknad, lågkonjunktur och minskad köpkraft hos hushållen. Det är framtidsprognosen i en rapport från den svenska tankesmedjan Intelligence Watch.

Mycket talar för att Sverige kommer att kastas in i en djup ekonomisk kris på grund av inbyggda obalanser i svensk ekonomi. En stor invandring, hög skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst men även en extremt låg ränta skapar förutsättningar för ett mardrömsscenario.

Det menar Fredrik Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov som står bakom rapporten ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”.

Hög privat skuldsättning

En av de stora riskerna för svensk ekonomi är den höga privata skuldsättningen i förhållande till disponibel inkomst, så kallad skuldkvot. Den kvoten förväntas nå 190 procent 2018, vilket är en fördubbling sedan 1995.

Redan 2014 varnade riksbankschefen Stefan Ingves för att om skulderna överstiger 180 procent av disponibel inkomst får vi vad han kallar för skulddominans, alltså en situation där den ekonomiska politiken helt måste inriktas på att hantera skuldproblemen. Det poängteras tydligt i rapporten från Intelligence Watch.

Vidare varnar rapportförfattarna för att dagens extremt låga räntenivåer förstärker effekten av skenande bostadspriser, vilket förväntas förvärra en kommande ekonomisk kris i Sverige.

Invandring ger en starkt negativ effekt på offentliga finanser

En framtida ekonomisk krasch förvärras ytterligare av att även de offentliga finanserna redan idag är ansträngda och kan komma att bli än mer ansträngda i framtiden. En stor del av förklaringen ligger i den rekordstora invandringen till Sverige de senaste åren, något som förväntas belasta transfereringssystemen.

I november 2015 berättade Dagens Nyheter i en artikel med rubrik ”Den ökade invandringen stimulerar ekonomin” att vi kan vänta oss positiva effekter av invandringen. Men den bilden som DN ger är i själva verket ”förrädisk” enligt rapporten.

”Det är inget osannolikt scenario att effekten på de offentliga finanserna av flyktinginvandringen blir mer negativ än vad tidigare studier visat på. På kort sikt verkar de ökade utgifterna för mottagandet som en stimulans, vilket betyder att situationen är förrädisk så till vida att ekonomin på kort sikt skenbart ser ut att utvecklas väl”, poängterar rapportförfattarna.

Vidare pekar rapporten på de långsiktiga konsekvenserna för ekonomin, där en uppskattning om utomeuropeiska invandrares effekt på offentliga finanser väntas bli en belastning om hela 158 miljarder kronor – räknat över de invandrade individernas livstid.

Beräkningen bygger på en uppskattning om att en grupp om 317 000 invandrare beräknas belasta de offentliga finanserna med i genomsnitt 500 000 kronor per individ under sin livstid i Sverige.

”Det blir inte vackert”

Det är inte bara rent mätbara effekter på ekonomin som rapporten adresserar. Författarna poängterar även att social oro som bilbränder i förorten har kopplats till socialbidragstagande och boendesegregation. Med en hög andel invandrade individer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, samt skenande bostadspriser, väntas bidragstagandet och boendesegregationen att öka.

”Även om de finansiella effekterna av misslyckad integration är allvarliga, är det i de sociala konsekvenserna de största riskerna finns”, står att läsa i rapporten.

I rapporten citeras även analyshuset Gavekal som kommenterat hur Sveriges ekonomi förväntas utvecklas i framtiden, i synnerhet med anledning av de låga räntorna.

”Det kanske hjälper till att stimulera tillväxt men i slutändan är ekonomin svagare. Det är svårt att säga när uppgången kommer att ta slut men när den gör det kommer det definitivt inte att bli vackert”.