STOCKHOLM Riksrevisionen riktar skarp kritik mot de migrationspolitiska regeringspropositioner som lagts under perioden 2004-2015. Propositionerna har bristfälliga konsekvensanalyser och låg koppling till vetenskapligt underlag.
– Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

Under måndagen höll regeringen presskonferens om sitt förslag att ge utökade uppehållstillstånd för en särskild grupp av individer, sk ensamkommande afghaner. Regeringen ville inte ange några konkreta siffror, vare sig för antalet afghaner som berörs av förslaget, eller för de faktiska kostnaderna.

LÄS ÄVEN: Regeringen vill att fler afghaner ska få stanna – Vill inte uppge hur många eller vad det kostar: ”Vanskligt att använda en siffra”

Detta tycks vara en trend som går igen även när regeringar lägger förslag på det migrationspolitiska området, där bristande konsekvensanalyser är mer regel än undantag.

– I de fall som budgeteffekter redovisas saknas ofta förklaringar till hur de räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom. Det gör det svårt för remissinstanserna att bedöma kvaliteten på analysen eller lämna kvalificerade synpunkter på förslagen, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

”Endast tre av de 26 granskade propositionerna anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting, och 16 av dem saknar helt analys på området. Inget av förslagen uppges ha några som helst jämställdhetskonsekvenser, och endast tre bedöms påverka integrationen”, skriver riksrevisionen på sin hemsida.

– Vår bild är att underlagen inte alltid har tagits fram med vedertagen metodik. Metoder, data och beräkningar redovisas sällan. Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo.

Den granskning riksrevisionen genomfört avser analyser som ska göras innan besluten fattas. Riksrevisionen har således inte följt upp de migrationspolitiska propositionernas utfall i praktiken.

”Granskningen avser analyser som ska göras innan besluten fattas. Riksrevisionen har ställt frågor om dessa uppfyller kraven i olika styrdokument, och om de i övrigt är ändamålsenliga för t.ex. remissinstanser och beslutsfattare inför beslutet. Däremot har Riksrevisionen inte utvärderat vilka faktiska effekter som propositionerna fått efter beslutet. Riksrevisionen har inte heller gjort några egna beräkningar av kostnader eller besparingar som uppstått med anledning av dem”, skriver Riksrevisionen i ett mejl till Nyheter Idag.

Regeringspropositionerna som undersökts spänner sig över en period där såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar suttit vid makten. När Nyheter Idag frågar riksrevisionen om någon typ av regering är mer slarvig än den andra svarar Riksrevisionen att man inte kan se någon skillnad mellan regeringarna.