Topp-ekonom: Migrationen bidrar till storm på svensk bostadsmarknad
STOCKHOLM Migranterna till Sverige är för köpsvaga för att möta efterfrågan på de dyra bostäderna som produceras på svensk bostadsmarknad, det menar Anders Olshov, topp-ekonom, på DN debatt. På grund av den stora klyftan mellan tillgång och efterfrågan varnar han för ”en storm på bostadsmarknaden”.
Sveriges flyktingmottagande har bidragit till en rekordstor klyfta mellan tillgång och efterfrågan på den svenska bostadsmarknaden, det menar Anders Olshov på DN-debatt. Olshov är chef och grundare av tankesmedjan Intelligence Watch, ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm samt tidigare makroekonom på Carnegie Investment Bank och Nordea.
Olshov menar att det aldrig byggts så många dyra lägenheter i förhållande till hur köpsvag efterfrågan är och refererar till rapporten ”Bostadsmarknaden: Stort behov, lägre efterfrågan” från Intelligence Watch.
Han tar upp Sveriges invandring som en bidragande orsak till varför behoven av bostäder inte omsätts till en efterfråga på den sortens bostäder som faktiskt byggs.
Under perioden 2010-2016 ökade andelen personer med svensk härkomst med 57 000. Motsvarande antal för de utrikesfödda, som definieras som antingen födda i utlandet alternativt födda i Sverige men av två utlandsfödda föräldrar, är 522 000 invånare, nästan tio gånger fler.
”Antalet utrikes födda förväntas öka med ytterligare 566.000 personer 2017-2025. Det är nästan uteslutande för dem det stora byggbehovet finns”, skriver Olshov.
Att det finns ett behov av bostäder är dock inte samma sak som att det finns en efterfrågan på vilka bostäder som helst. Enligt Olshov byggs det alldeles för dyra bostäder sett till vad befolkningen har kapacitet att köpa.
”Medianinkomsten 2015 för personer födda i Afrika låg efter 5–9 års vistelse i Sverige på 10 100 kronor i månaden och från Asien på 10.600 kronor i månaden, vilket kan jämföras med 26.200 kronor i månaden för personer födda i Sverige. För de som varit i Sverige kortare tid än fem år var inkomsterna av naturliga skäl väsentligt lägre.”
Olshov förutspår en ökad trångboddhet och riktar skarp kritik mot de politiska partierna som inte lyckats nå en överenskommelse om nedtrappning av ränteavdraget som, enligt Olshov, subventionerar låntagande och ökar riskerna i ekonomin.
Han argumenterar för att fastighetsskatterna i Sverige borde höjas, för att få igång en rörlighet på bostadsmarknaden, samtidigt som skatterna på arbete borde sänkas i syfte att skapa jobb och inkomster för nyanlända så att ”de av egen kraft kan efterfråga bostäder.”
”I stället går vi mot en period med förhöjda risker och där sannolikheten för storm på bostadsmarknaden ökar”, avslutar han sin debattartikel.