”Det finns otroligt stora risker med det som pågår just nu – inte bara sett till denna pandemi, utan även med hänsyn till vad som kan vänta i en nära framtid. Vi måste tänka längre än någon månad åt gången. Covid-19 utgör en allvarlig pandemi, men på samhällsnivå är den inte värre än att vi kan komma över den utan att vårt samhälle stöps om till en dystopi” skriver Ilan Sadé, partiledare för Medborgerlig Samling.

”Vi har våra vaccinationsbevis; det känns tryggt när de tar det vid entrén. Så vi känner att det finns ingen risk för oss här just nu.” Så säger en av de tre ynglingarna som nyss har kommit in i biografens ankomsthall till SVT:s reporter i Örebro. Den trygge ynglingen upprepar på ett ovanligt tydligt sätt den berättelse som vi under snart ett års tid har matats med och som ställer en tidigare föreställning på sitt huvud. Numera, i den upp och nedvända världen, gäller nämligen att vaccinering inte i första hand är till för att skydda sig själv, utan för att skydda andra som också har tagit vaccinet.

De flesta som tar en liten paus – vi kan kalla det ”krampaus” – från den dagliga nyhetsförmedlingen och funderar en stund över det ovanstående, lär komma fram till att någonting här inte stämmer.

Visst är det så att vaccinering inte för med sig ett hundraprocentigt skydd mot sjukdom. Men det innebär ju med nödvändighet att även vaccinerade kan föra smittan vidare. I vilket grad det faktiskt sker framgår av både forskningsrapporter och statistik från olika länder. Redan i höstas kom nyheten att vaccinerade vid infektion bär på lika stor virusmängd som ovaccinerade, även om tillfrisknandet oftast går snabbare för vaccinerade. Å andra sidan är det rimligt att anta att den vaccinerade oftare väljer att gå på den där tillställningen eller träffa vännerna än den ovaccinerade, trots lätta sjukdomskänningar.

Vidare har vi numera mängder av data från olika länder som påvisar en och samma sak: Vaccinerade sprider covid. Länder som har en synnerligen hög vaccinationsgrad, likt Danmark och Portugal, är numera länder som har synnerligen stor spridning av varianten omikron, som är på väg att ta över. Länder och regioner som sedan länge har kört hårt med vaccinationspass i alla möjliga sammanhang hänger med i uppgången på samma sätt som alla andra.

Det finns således inga entydiga belägg för att vaccinerade smittar mindre än ovaccinerade.

Detta för oss tillbaka till biografen i Örebro och ynglingens uttalande om att det ”känns tryggt” med vaccinationsbevis. Ingen skugga ska falla över honom, för det han säger är bara ett uttryck för den berättelse som alla har hört dagarna i ända, med alltmer uppskruvad volym. Det är inte tryggt att vara i närheten av en ovaccinerad, lyder budskapet. De ska förskjutas, som om de vore orena. De ska straffas, som om de vore desertörer i kriget mot Pandemin.

Idén att införa vaccinationspass vore problematisk även om det skulle finnas klara bevis för att åtgärden minskar smittspridning. Nu finns det inga sådana bevis, såsom konstaterades ovan. Har då dessa uppgifter gjort något avtryck i maktens boningar? Man skulle ju kanske i alla fall kunna tänka tanken att riksdagsledamöter och toppolitiker från kommuner och regioner skulle följa de senaste rönen, tänka själva och dra slutsatser. Men icke. Tvärtom eskalerar bara hetsen. Och i bräschen går Moderaterna, följda av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. D v s den gruppering i riksdagen som skulle utgöra opposition.

Den 10 december gick partiledaren Ulf Kristersson (m) och den socialpolitiska talespersonen Camilla Waltersson Grönvall (m) ut med att vaccinationspass borde krävas för alla offentliga sammankomster med åtta eller fler deltagare, samt att det kunde övervägas att sänka gränsen till noll personer (ja, de skrev så!). Vidare tyckte Kristersson och Waltersson Grönvall att utvecklingen av en statlig smittspårningsapp borde påskyndas, så att myndigheter med ett knapptryck kan ta reda på precis var alla befinner sig vid varje givet tillfälle.

Moderatstyrda Region Dalarna har därefter infört krav på vaccinationspass för varenda anställd i regionen. Detta samtidigt som den mildare varianten omikron gör idén om pass än mer verklighetsfrånvänd, eftersom den ännu lättare smiter förbi vaccinationsskyddet än tidigare varianter.

Men det stannar inte där. SVT rapporterade nämligen under julhelgen att oppositionen i riksdagen nu kräver vaccinerad vårdpersonal i hela landet. Sverigedemokraterna och Liberalerna tycker att regeringen ska gå ut med en ”skrivelse” och berätta för kommuner och regioner vad lagen säger. Vilken lag som avses nämns inte, men jag antar att det exempelvis är hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen som politikerna har i tankarna. Om de över huvud taget har någonting i tankarna.

Nu hör det till saken att det finns en grundlagsfäst ordning i Sverige om hur den så kallade normgivningen ska gå till. En verksamhet som är lagstyrd ansvarar själv för att tillämpa och tolka lagarna, med stöd av domstolspraxis och lagens så kallade förarbeten. Regeringen kan bemyndigas i lag att komplettera med förordningar och myndigheter kan i sin tur i förordning ges mandatet att meddela föreskrifter. Sådana bemyndiganden är ofta tydligt avgränsade. Att regeringen en vacker dag skulle ta fram en ”nationell skrivelse” som förklarar för kommuner och regioner hur lagen ska tolkas vore helt författningsvidrigt och skulle kortsluta regeringsformen, som är vår viktigaste grundlag. Detta verkar inte ha föresvävat politikerna och SVT ställde inte en enda kritisk fråga till dem, utan meddelade tvärtom i ett märkligt tillägg att man minsann hade velat ställa socialministern mot väggen i frågan om pekpinnar från regeringen, men inte hade fått tag i henne.

Det sistnämnda är helt i linje med hur massmedia har agerat under större delen av pandemins förlopp. Vinklingen har hela tiden varit att aldrig ifrågasätta statliga restriktioner och politiker som uttalar sig för fler sådana. Tvärtom har det varit påtagligt att journalisterna inte har varit nöjda med vad som har införts. När någonting har införts har man varit regimtrogen, men man vill helst se mer. Buss på de ovaccinerade!

För debatten om vaccinationspass och andra repressalier mot ovaccinerade handlar inte och har aldrig handlat om vetenskap. Vad som har hänt är att makthavarna har lyckats koppla frågan om vaccinationsstatus till två väldigt basala föreställningar hos oss människor. Den ena är att sjukdom ska förskjutas. Ovaccinerade har kommit att stå för sjukdom, oavsett om de är sjuka eller friska. Den andra lyder att rättvisa innebär att den som har gjort sin plikt ska belönas och smitare ska straffas. Ovaccinerade har kommit att betraktas som just smitare, som inte gör sin plikt för gemenskapen. Hur illa grundade dessa tankefigurer än är, har de tagit fäste där under ytan av påstådd vetenskaplighet.

Även om det borde vara helt onödigt, vill jag lägga till att varken jag eller Medborgerlig Samling har någonting emot vaccinering som sådan. Tvärtom. En hög vaccinationsgrad förefaller, trots alla brister, ha gjort stor nytta och vi har i Sverige nått dit på frivillig väg. Engagemanget mot vaccinationspass är i stället grundat på viktiga principer om medborgerlig frihet och eget ansvar. Fria, välinformerade medborgares egna val när det gäller hälsa och medicinering vinner över statligt tvång och statliga repressalier alla dagar i veckan. Det kan ju faktiskt – hör och häpna! – hända att staten har fel. Detta är en helt grundläggande lärdom som partier som står för frihetliga värderingar borde ha med sig i ryggmärgen. Men finns det ingen ryggrad finns det förmodligen ingen ryggmärg heller. Särskild Moderaternas snabba resa in i totalitärt tänkande är fascinerande.

Det finns otroligt stora risker med det som pågår just nu – inte bara sett till denna pandemi, utan även med hänsyn till vad som kan vänta i en nära framtid. Vi måste tänka längre än någon månad åt gången. Covid-19 utgör en allvarlig pandemi, men på samhällsnivå är den inte värre än att vi kan komma över den utan att vårt samhälle stöps om till en dystopi à la ”Du sköna nya värld”.

Det går fort nu. Det är vår plikt att stå emot.