SVERIGE Två debattörer berättar i en debattartikel på Dagens Nyheter att misstron mot staten är påtaglig. Men trots de glädjande nyheterna menar debattörerna att det även finns en baksida med misstänksamheten. ”Det som behövs är gemensamma åtgärder i syfte att främja klassiskt akademiska ideal som kritiskt tänkande och källkritik”, skriver de.

I en debattartikel publicerad hos Dagens Nyheter med rubriken ”Allt för många bär på en avancerad och djup misstro gentemot statsmakterna” menar de verkställande direktörerna Daniel Poohl från stiftelsen Expo och Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern att konspirationsteorier och misstro mot staten har ett samband. Ett exempel på det kan vara att människor inte litar på politiker, utan istället misstänker att de inte vill berätta hela sanningen.

Ämnet är inte nytt i svensk debatt. Staten och offentliga institutioner, men även flera medier, anklagas ofta för att fara med osanning eller för att inte återge hela bilden. Exempelvis har Dagens Nyheter tidigare publicerat en nyhet om en rapport som var beställd av Sandvikens kommun som visar att kommunen tjänar över en halv miljard kronor på invandring. När sedan nationalekonomen Tino Sanandaji ifrågasatte siffrorna kom allt fler experter att såga rapporten där de menar att den inte ger en rättvisande bild.

Ett annat exempel som kommit att bli allt mer ifrågasatt är en lista på myter om invandring som förra regeringen publicerade på regeringens hemsida. Listan på påstådda myter blev ett hett debattämne och kritiserat från olika håll. Senare har den även tagits bort från regeringens hemsida.

Bägge exempel har kommit att bli synnerligen omdebatterade bland SD-sympatisörer som överlag är kritiska till invandringen till Sverige. Men kritik och misstänksamhet mot staten kan även övergå till icke-vetenskapliga konspirationsteorier, något som de bägge debattörerna varnar för.

”Gruppen SD-sympatisörer menar i högre utsträckning att världen styrs av hemliga sällskap (17 procent bland sympatisörer till Sverigedemokraterna jämfört med 7 procent bland övriga)”, berättar Poohl och Simonsson.

Som förslag för att komma tillrätta med att konspirationsteorier får fäste i samhället föreslår debattörerna att det behövs mer av klassiskt källkritiskt tänkande och akademiska ideal.

”Det som behövs är gemensamma åtgärder i syfte att främja klassiskt akademiska ideal som kritiskt tänkande och källkritik”, skriver de.