BIOLOGI Kråkor parar sig i första hand med andra kråkor som liknar dem själva, det vill säga samma färg på fjäderdräkten. – Dessa resultat tyder på en spännande möjlighet, säger forskaren Jochen Wolf vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

I ett pressmeddelande från Uppsala universitet med titeln Generna får kråkor att välja partners som liknar dem själva berättar Jochen Wolf, forskare i evolutionsbiologi, om den nya upptäckten.

Väljer partners som liknar dem själva

Kråkor med avvikande fjäderdräkt väljer att para sig med andra kråkor med liknande fjäderdräkt. Detta beteende kan vara en förklaring till att nya arter uppstår menar Wolf.

– Det faktum att olika individer som avviker i färg vanligtvis tenderar att välja partners som ser likadana ut har potential att fungera som en reproduktiv barriär och främja ’speciation by perception’ (artbildning via perception), skriver Uppsala universitet i pressmeddelandet.

Kan vara genetiskt kopplat

Egenskapen att i första hand välja en partner som liknar en själv kan ha en genetisk koppling. Det betyder isåfall att kråkor är genetiskt programmerade att para sig med andra kråkor med samma färg på fjäderdräkten.

– Sammantaget tyder dessa resultat på den spännande möjligheten att en egenskap som är viktig för partnerval, som färg, kan vara genetiskt kopplad till hur den uppfattas. En sådan mekanism skulle kunna vara en gemensam evolutionär utvecklingsväg hos visuellt orienterade arter som gynnar separationen av populationer till nya arter, säger Jochen Wolf, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, som lett studien.

Uppsala Universitet har länge forskat i liknande frågor

Redan 1921 grundades ”Statens institut för rasbiologi” i Uppsala där man bedrev studier på ”människoraser” och såkallad ”rashygien”. År 1958 upphörde institutet som självständigt och verksamheten inlemmades då i Uppsala Universitet. Den forskningen kom senare att bli mycket kontroversiell då ideer om rashygien ligger mycket nära den ideologi som var dominerande i Tyskland under nazisternas ledning.

Idag förekommer ingen sådan forskning längre på ”människoraser”. Däremot bedriver Uppsala universitet fortfarande forskning i frågor om gener och arvsanlag, ett ämne som är viktigt för att kunna förstå exempelvis genetiska sjukdomar, men även för att bättre förstå hur evolution fungerar. Jochen Wolf arbetar på Evolutionsbiologiskt centrum vid institutionen för ekologi och genetik på Uppsala Universitet.