MALMÖ Tidningen Sydsvenskan vägrar skriva ut hela signalementet på en misstänkt våldtäktsman som polisen är mycket angelägen att få tag i. Nu möter tidningen kritik för att mörka delar av signalementet. ”Journalister har helt enkelt bedömt att allt som underminerar deras värdegrund saknar nyhetsvärde”, skriver nationalekonomen Tino Sanandaji på Facebook.

Flera ungdomar och barn har utsatts för grova överfallsvåldtäkter i Malmö. Tidningen Aftonbladet avslöjade att våldtäkterna är så pass prioriterade av polisen att myndigheten tillsatt en särskild utredningsgrupp för att kunna hitta och lagföra en eller flera gärningsmän. Inte minst är arbetet viktigt för att förhindra nya våldtäkter mot barn.

Lämnar detaljerat signalement – Vädjar om tips

Under måndagen publicerade polisen en efterlysning med ett signalement på en av gärningsmännen. Även en bild på en cykel publiceras samt en vädjan till allmänheten att inkomma med tips om någon känner igen signalementet eller har uppgifter om en cykel av samma modell. Cykeln ska vara relevant i utredningen av en överfallsvåldtäkt mot en ung flicka vid Husiegårdens idrottsplats i Malmö.

– Vi går djupt in i alla delar av utredningsåtgärderna. Sådant tar tid, men vi ser nu att vi kan gå ut med uppgifter på den cykel som vi söker efter samt även det signalement som finns, säger Peter Hansson, som är angelägen om att komma vidare i ärendena, med tanke på allvaret i brotten.

Polisen publicerar, förutom en bild på en cykel, även ett detaljerade uppgifter om ett signalement som kan hjälpa allmänheten att lämna värdefulla tips som kan föra utredningen framåt.

”Gärningsmannen beskrivs som en man, 19-26 år gammal, 165-170 cm lång, stora öron, hängande ögonlock, stor näsa, skäggstubb, ljusbrun hy, mörkt krulligt hår som var kortklippt, smärt kroppsbyggnad, klädsel vid tillfället ska ha varit shorts, T-shirt, vita skor möjligen av fabrikat Nike, mannen talade inte svenska”, skriver polisen på sin hemsida.

Sydsvenskan vägrar skriva ut hela signalementet

För att kunna få in tips från allmänheten har polisen publicerat signalementet, samt en bild på en cykel, som en nyhet på polisens hemsida. På så sätt kan lokaltidningar återge uppgifterna till allmänheten och polisen få hjälp med tips för att hitta gärningsmannen. Men tidningen Sydsvenskan väljer att mörka stora delar av signalementet.

”Det signalement polisen har är att han ska vara mellan 19 och 26 år och vara 165-170 centimeter lång”, skriver Sydsvenskan. Därmed utelämnar Sydsvenskan polisens uppgifter om att gärningsmannen har ”stora öron, hängande ögonlock, stor näsa, skäggstubb, ljusbrun hy, mörkt krulligt hår som var kortklippt, smärt kroppsbyggnad, klädsel vid tillfället ska ha varit shorts, T-shirt, vita skor möjligen av fabrikat Nike” samt att ”mannen talade inte svenska”.

Däremot publicerar Sydsvenskan polisens bild av en cykel.

Kraftfull kritik mot Sydsvenskan

Debattören och nationalekonomen Tino Sanandaji har noterat att Sydsvenskan väljer att mörka stora delar av polisens signalement. I en Facebookstatus går han till frän attack mot tidningen och menar att det sker på ideologisk grund.

”Kom dock ihåg att undanhållning av fakta inte är mörkning, det är pressetiska regler att mörka och förneka mörkning. Journalister har helt enkelt bedömt att allt som underminerar deras värdegrund saknar nyhetsvärde. Det är trots allt medias samhällsuppdrag att skydda allmänheten från fakta som journalister av ideologiska skäl inte vill rapportera. Vad är viktigast, att stoppa våldtäkt eller politisk korrekt censur?”, skriver han med illa dold ironi.

I kommentarsfältet diskuteras var den politiska gränsen går för medier att få lov att publicera signalement på gärningsmän som begår överfallsvåldtäkter mot barn.

”Finns det någon officiell policy som avgör hur mycket av ett signalement man bör/får publicera? Eller sker det på lokal/politisk nivå?” skriver en person i kommentarsfältet till Sanandajis statusuppdatering.

De pressetiska reglerna utgör formellt inget hinder från att publicera polisens signalement. Däremot är det vanligt att journalister i Sverige, felaktigt, hänvisar till dessa regler när de inte vill rapportera vissa omständigheter.